Religion

Abrahamitiska religionerna - likheter, skillnader och problem

De abrahamitiska religionerna - islam, judendom och kristendom -  har samma stamfader, Abraham. 

Kortfattat om de tre religionerna

 Det finns cirka 20 miljoner judar på jorden. Innan andra världskriget tror man att det fanns ungefär 30 miljoner. Judar finns i USA, Israel och Europa. Det finns judar på andra ställen men det är här de flesta judar bor. I Sverige bor det 20 000 judar. Judendomens symbol är en stjärna och som även finns på Israels flagga. Judendomen har en Rabin som motsvarar kristendomens präst. Man går i en Synagoga och ber. Synagogan motsvarar de kristnas kyrka.

Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer. Det finns flest muslimer i Mellan östern, Nord Afrika och i Indonesien. Det finns ca. 180 miljoner muslimer i Indonesien. Imam motsvarar judendomens Rabin. Precis som judendomen har islam en symbol, det är en måne. Inom Islam så går man och ber i en moské.

Det finns 2 miljarder kristna på jorden. Det finns kristna i alla världs delar i hela världen med det finns flest i Europa, Nord och syd Amerika, norra Asien och norra Afrika. De kristnas symbol är ett kors. Korset symboliserar korset som Jesus korsfästes på. Man har gudstjänst och ber i en kyrka.

Skrifter

De abrahamitiska religionerna har varsin helig skrift. Kristendomens heliga skrift heter bibeln. Judendomens heter Tanak och islams heter Koranen.

Helig dag

De tre religionerna har alla en helig dag. Kristendomens heliga dag är söndag och det är även då man har gudstjänst i kyrkan. Judendomens heliga dag är lördag. Den heter med ett finare ord Sabbat. Islams heliga dag är fredag. 

Levnadsvillkor och regler

Ett exempel på en regel inom judendomen är att man inte får blanda mjölk och kött. Ett annat exempel är att man måste äta halal slaktat kött som innebär att man slaktar djuret på ett sätt som gör att djuret lever längre. Man skär av en blodådra i halsen och sen låter man allt blod rinna ut. Precis som kristendomen har judendomen gudsbud, men de har 613 stycken. De här är tio av de buden och de kallas Halacha:

1. Tro på Gud
2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgade dagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet

Islam har också levnadsregler. De har ett par regler som kallas Sharialagarna. Ett exempel på en lag eller regel är att man inte får äta griskött. Man ska även be fem gånger om dagen om man är en helt rättrogen muslim. De fem grundläggande målsättningarna som står i Sharialagarna är:

1. Livet

2. Förnuftet

3. Religionen

4. Egendomen

5. Fortplantningen.

De fem straffsatserna som står i Sharialagarna lyder så här:

1. Äktenskapsbrott utanför äktenskapet

2. Stöld

3. Rån

4. Falsk anklagelse för äktenskapsbrott

5. Berusning

Kristendomen har tio gudsbud som man ska följa. Buden lyder så här:

1. Du skall inga andra gudar hava jämte mig
2. Du skall icke missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall icke låta den bli ostraffad, om missbrukar hans namn.
3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.
4. Hedra din fader och din moder, för att må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
5. Du skall icke dräpa.
6. Du skall icke begå äktenskapsbrott.
7. Du skall icke stjäla.
8. Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall icke hava begärelse till din nästas hus.
10. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.

När man jämför buden är det många av dem som har samma betydelse till exempel budet om att man inte får begå äktenskapsbrott och att du inte får stjäla. Detta kan bero på att religionerna härstammar från samma person, Abraham. 

Olika inriktningar inom religionerna

Kristendomen har tre inriktningar - ortodox, katolsk och protestantisk. Den största inriktningen är katolicismen, som t.ex finns i Polen, Vatikanstaten, Italien och Spanien.

Inom judendomen finns det reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Reformjudarna tycker det är viktigt att anpassa sig efter det nutida samhället och de följer oftast inte alla gudsbuden. Konservativ judendom innebär att man ska följa det judiska sättet att leva på, men att man ändå kan tolka guds bud på nya, positiva sätt.

Inom islam finns inriktningarna Sunni och Shia. Det finns många problem mellan Sunni- och Shiamuslimer i mellanöstern, t.ex i Irak och Syrien. Man bråkar bland annat om att Sunnimuslimerna anser att Muhammed är den ända profeten och att han inte hr någon efterträdare. Medan Shia tror att Muhammed har en efterträdare.

Heliga platser

Jerusalem är en viktig plats för de abrahamitiska religionerna. I Jerusalem är det ofta bråk och det beror på att Jerusalem är en helig plats för de tre religiionerna.

I Jerusalem finns Klippdomen, eller Klippmoskeén som den också kan kallas, som tillhör Islam. Klippmoskeén är en helig plats för muslimerna för att man tror att det var där Muhammed for upp till himmeln. 

Kristendomens heliga plats i Jerusalem är Heliga gravens kyrka. Man tror att kyrkan byggdes ungefär ca 300 år efter vår tidräkning (år 0). Man tror att Jesus blev begravd där efter korsfästelsen. 

Judendomens heliga plats är Västra muren. Västra muren är allt som finns kvar från judarnas tempel. Templet förstördes av romarna år 70 e.Kr.

Gud

De tre religionerna har en och samma gud. Men ändå bråkar man om att den ena är bättre än den andra. Inom judendomen heter gud Jehova. Kristendomens gud heter Gud och inom islam heter gud Allah.

Profeter

Muhammed, Jesus och Mose, är de tre största profeterna inom islam, kristendom och judendom. Jesus är kristendomens största profet. Mose är judendomens och Muhammed är islams största profet.

Högtider

Islam, kristendom och judendomen har olika högtider. Några av högtiderna är ramadan, jul, påsk, veckofesten och försoningsdagen.

Påsk firar man både inom judendomen och i kristendomen. Judarna kallar påsken för pesach. Man firar inte påsken av samma anledning. Inom kristendomen firar man Jesu födelse i, men inom judendomen firar man påsk till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Man firar däremot båda religionernas påsk med en festmåltid.

Ramadan är en högtid inom islam. Den infaller i den nionde månaden enligt den muslimska kalendern. Ramadan innebär att man ser hur de fattiga har det. Man får inte äta när solen är uppe. Ramadan varar i en månad. Efter ramadan är slut är det fest i tre dagar.

Veckofesten, eller Shavout som den också kallas, är en judisk högtid. Man firar Shavout sju veckor efter påsk. Man firar den här högtiden till minne av hur gud gav judarna Tora. Det är den viktigaste delen i Tanak.

Judendomen och kristendomen har några högtider gemensamma. Däremot har inte islam någon högtid gemensamt med judendomen eller kristendomen.

Det här är de tre religionernas olika ställen där man kan be, gå i gudstjänst osv. På den fösta bilden ser man en moské, på den andra bilden ser man en synagoga och på den sista en kyrka.                         

Andra konflikter

Israel-Palestina-konflikten handlar om att muslimer och judar bråkar om vem som har rätt till marken i området där Palestina och Israel ligger. Konflikten startade redan för ca 100 år sedan då judar (sionister) invandrade till Palestina, och den pågår än idag. 

I Egypten finns det ett annat exempel på en konflikt mellan religionerna. Där de kristna kopterna och muslimerna inte kommer överens.

Läs logg 2 - Kapten Grants barn

Ett par sjömän är ute med sin båt Duncan då de fångar en stor haj med en flaskpost. I flaskan finns det en lapp med ett brev. Det står att det är en Kapten vid namn Kapten Grant och två sjömän som behöver hjälp, de är tillfånga tagna på en ö av grymma indianer.

Sjömännen, lord Edward, Mary Grat och hennes bror åker iväg för att rädda Kapten Grant. De seglade till olika ställen i världen och försökte hitta Kapten Grant. Efter ett tag kom de på att flaskan kanske hade åkt igenom en flod ner i havet oh de började leta vid floder.

När de gick i land på en ö blev det helt plötsligt en jordbävning. Alla hittades förutom Peter Grant, de var tvungna att hitta honom.

Radio debatt

Radio debatt

HKK - laga en egen måltid

HKK - måltids planering

Måltid: Tacos

Hälsa: Vi tänkte på matcirkeln och tallriks modellen, vi fick med allt i matcirkeln förutom frukt och bär.    Vi tänkte även på att ifall vi tog med mycket grönsaker som är bra för hälsan, eftersom de innehåller mycket vitaminer. Köttet innehåller proteiner och bröder kolhydrater.

Miljö: Vi ville har närproducerad och ekologisk  eftersom det är miljövänligt. Vi gör bröden själva istället för att de ska göras i fabrik. Det är bra att göra bröden själv eftersom det blir godare, men även för att man släpper inte ut massor av gaser som en fabrik gör. Vi gör också egen tacokrydda som är mer miljövänligt eftersom då behövs det inte fabriker som gör det, och det blir inte utsläpp. Det drar heller inte lika mycket el, eftersom i fabriken använder man maskiner som drar mycket el som gör kryddan och ifall man då själv gör kryddan drar det inte lika mycket el och det är en sak som man kan säga på både miljö och ekonomi.

Ekonomi: Vi gör eget tortilla bröd som är mycket billigare än de man köper i affären och mycket godare. Vi gör också egen tacokrydda som blir billigare. 

Varför vi vill göra måltiden

Vi vill göra måltiden för att den är god och ganska lätt att laga. Vi valde den även för att den har med alla utom en del av mat cirkeln och alla från tallriks modellen. Den är dessutom nyttig och vi kommer använda ekologiskt och närproducerat och då blir den miljövänlig i stort sett.

Inköps lista:

Köttfärsen

150 g nötfärs

1 tsk olja

1/2 gul lök

1/2 vitlöks klyfta

2 krm salt

1/2 tsk spiskummin 

1/2 chilipulver

1/2 msk tomatpuré

Tillbehör

1 tomat

1 1/2 dl ost

1/4 hackad gurka

1 msk majs

10 svarta oliver

1/6 isbergsallad

1 dl cream fresch

1 msk taco sås (medium)

Bröd

3 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

1 krm salt

1 1/2 msk flytande matfett

Start - slut

Vi ska börja med köttfärsen eftersom den har i många ingredienser som tar ganska lång tid att göra. Sen ska vi blanda ihop degen till bröden. Efter det börjar vi sjuda köttfärsen i en panna. Efter det börjar vi hacka grönsakerna. När färsen är nästan klar läger vi på bröden i stekpannan, sen är allt klart.

Pris: 

59,75 kr

Enskilt:

Jag har valt mest efter hälsa, men även miljö och ekonomi. Våra tillbehör (grönsaker och bröd) har vi tänkt mycket på hälsa. Vi tog med många grönsaker eftersom det är nyttigt och bra för hälsan. Vi ville att grönsakerna, och maten skulle vara ekologisk. Det ekologiska är dyrare än det som inte är ekologiskt men jag tycker det är viktigt att man köper ekologiskt för att några koronor är inte så mycket och ifall det kan rädda vår jord, och alla utsläppen, avgaser osv så tycker jag det är värt att betala lite mer. Vi tänkte även på miljön när vi gjorde vårt val, vi ville ha ekologiskt. Egentligen borde vi stryka några av grönsakerna eftersom det inte är säsong för de just nu. Bröden är bra att vi gör själva eftersom det är mer miljö vänligt och även billigare än ifall man skulle köpa de färdiga. Något som också är viktigt är att de är godare. 

När jag ska göra köttfärsen ska jag använda mig av metoden att sjuda som innebär att jag har köttfärsen i vätska i det här fallet vatten och låter det sjuda där på 98 - 99 °. När jag ska riva min ost kommer jag använda ett rivjärn. När jag ska pressa min vitlök kommer jag använda en vitlökspress. När jag hackar mina grönsaker kommer jag använda en förskärare. 

Reflektion:

Jag tyckte måltiden blev jättegod. Den såg väldigt god ut för vi la upp det snyggt. Konsistensen blev bra men jag gillade inte oliverna. Men det är ju upp till var och en. 

Vår arbetsplanering fungerade ganska bra, det ända var att vi skulle börjat hacka grönsakerna och fixa det en stund innan och inte precis när maten var klar. Annars fungerade den bra. 

Radio debatt - manus

Programledare: Marko

För som Roger Lundquist: Anton

Emot som Sofia Åkersson: Clara

Betala för skolmaten

Intro till programmet

Marko: 

God morgon och välkommen till Radio P8

Många tycker att skolmaten inte smakar speciellt gott. Därför tror många att man kan få högre kvalité och godare mat ifall man betalar lite extra för maten.

Vi har två personer här idag som ska debattera. 

Dagens ämne i debatten är ifall man ska betala för skolmaten eller inte.

Vi har Roger Lundquist här som är chef för skolmaten i Lund. Vi har också Sofia Åkersson här som jobbar med skolmats frågor inom Skånes län. 

Marko: Välkomna till radio P8 Sofia och Roger. Ni ska debattera om skolmaten. 

Roger du är väll för att betala för skolmaten?

Anton: Ja, det är jag. Ger bättre kvalité, bra ifall de blir mätta, alla borde gilla maten.

Ifall vi betalar lite extra för skolmaten kan vi få bättre mat och högre kvalité, barnen blir också mätta.

Clara: Tycker du bra att man ska betala? Alla inte råd.

Anton: Ja, men det borde finnas ett alternativ till gratis skolmat också.

Clara: Men då kostar maten mer att köpa in och då måste man kanske sänka lönerna till personalen, och då kanske de slutar pågrund av för låg lön.

Marko: Men ifall vi nu ska prata om att betala för skolmaten vad är era argument för och emot?

Clara: Alla i samhället har inte lika mycket pengar och i genomsnitt så skulle det kosta 24.80 kr per portion, och för att vi då skulle få godare mat så kanske man skulle behöva lägga till 10 - 20 kr om dagen och då skulle det bli 50 - 100 kr extra i veckan. Då är frågan vem som ska betala det, för jag tror inte alla har råd med så mycket pengar per månad.

Anton: Jag håller med dig delvis, men det är då vi kommer in på det här med gratis mat igen, det skulle ju bli bra. För då slipper de eleverna som inte har råd att betala.

Clara: Jo, men då syns det väldigt tydligt vem som inte har råd och vem som har råd . Sen som jag sa innan måste de köpa in mer mat och troligen ge folk sparken eller så kommer de få lägre löner.

Anton: Jo, men barnen i skolan blir ju piggare ifall de äter ordentligt och de koncentrerar sig bättre i klassrummen då.

Clara: Men ifall de vill ha högre kvalité på skolmaten så skulle det troligen ta längre tid att laga och då skulle mat personalen behöva jobba längre. Då skulle troligen personalen vilja ha högre lön eftersom de jobbar längre och det har kanske inte alla skolor råd med.

Anton: Men då kanske man skulle behöva få sparka viss personal? Eftersom det kostar mindre ifall man slipper ge ut löner.

Clara: Men då måste den personalen jobba längre än tidigare. 

Marko: Det var allt för idag, och vi tackar Sofia och Roger för att ni kunde komma. 

Anton: Ja, tack så mycket för att jag fick komma.

Clara: Tack.

Marko: Ifall vi nu ska sammanfatta den här debatten, så vill barnen i skolan ha högre kvalité som troligen leder till att föräldrarna behöver betala pengar för maten. Ifall barnen då vill ha godare mat leder det till att det ofta tar längre tid att laga och då måste personalen jobba längre som sen leder till högre löner. Vi tackar ännu en gång för att Sofia och Roger var hör. 

Hejdå! Nu blir det dags för Kikki att hålla i 50 låtar no stop.

Egypten

NO reflektion lecablock

Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?

Jag jobbade hela tiden och koncentrerade mig bra. 

 Vad hade du velat förbättra?

Jag skulle vilja göra en annan form på min planteringslåda. Annars är jag nöjd med allt.

 Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?

Det fungerade bra med den ritningen som jag ritade och jag behövde inte ändra något. 

 Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?

Jag tror det kommer bli svårt med de som har gjort runda planteringslådor. Det kan bli svårt att sätta ihop lecablocken för de är rektangulära.

 Hur ska vi lösa de problemen?

Jag tror vi får såga till lecablocken så de får en ”rund” kant. 

 Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?

Lecablock gjuts av lecakulor och sluring (cementvatten) till fyrkantiga stenar. Cement är ett sorts pulver som reagerar med vatten. När det reagerar med vatten stelnar det och blir ej lösligt med vatten längre.

wikipedia.se

 Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?

Det finns sina fördela med att mura hus med lecablock istället för trästomme. En av fördelarna är att luften är innesluten i varje lecakula som ger alla blocken isolerade egenskaper. Det finns även fler verktyg som fungerar bättre till lecablocken.

 Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?

Det finns vissa nackdelar med att bygga med lecablock en av de är, att det går åt mycket energi när man ska framställa lecablocken.

ekobyggportalen.se

Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?

De är lätta att tillverka och det finns mycker av de.

Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?

Det isolerar bättre och det ser även finare ut.

Uppdelning av färger NO labb

Uppdelning av färger

Uppgift: Vilka färger finns det i blad?

Syfte: Lära sig kromatografi och vilka färger som finns i blad.

Hypotes: Jag tror att det finns någon färg till i bladet och inte bara grönt. Bladen har som nerver och de finns ibland inuti bladet och dom kanske är en annan färg t.ex vitt eller gult.

Material: 

• mortel
• blad
• aceton
• bägare
• sax
• filtrerpapper
• tuchpennor
• vatten

Utförande: 

Blad

Vi började att hämta alla sakerna som vi behövde. Sen la vi ner blad och accetonsprit i en skål och krossade balden med en mortel. Efter vi hade blandat blandningen satte vi i filtret i glaset och sen fick det stå där i 20 - 30 minuter.

Tuchpennor

Vi hämtade alla sakerna och ritade små prickar med tuchpennorna på ett filter. Sen la vi ner pappret i en bägare med vatten, men det var bara pappret som fick nudda vattnet och inte prickarna. Sen fick det stå så en stund.

Slutsats: 

Färgpennorna

Det behövs ett lösningsmedlem som löser upp färgen när man använder kromatografi. 

Små molekyl (färger) klättrar högt i pappret. Stora orkar inte så högt.

Resultat: 

Tuchpennorna 

De varnliga smetade ut sig på pappret i vattnet men de vattenfast gjorde inte det. Man kunde även se vilka olika färger pennorna och hur mycket det var av varje färg.

Blad

Bladens färger är gul, grön, vit och rödbrun.

Varför gör träd och buskar på det här viset? 

När det gröna klorofyllet bryts ned på hösten blottas de gulfärgade karotenoider — näringsämnen — som redan finns i bladen.

Är det överallt så på jordklotet?

Alla träd tappar inte sina träd. Men varför vet jag inte.

Vad är och gör klorofyll? Var i växten finns det?

Klorofyll är det gröna i bladen. Det gör så att bladen blir gröna.

Tack vare klorofyll kan växterna utföra det vi kallar fotosyntes. Förklara fotosyntesen med ord och med kemisk formel. vad är fotosyntesens uppgift?

Bladet blockar upp solenergi och skapar druvsocker och syre. Vi andas ut koldioxid och det tar bladet. 

Radio debatt - betala för skolmaten

Av: Clara, Anton och Marko

"Gud vad pinsamt"

Tema: Gud vad pinsamt

Jag vaknar tidigt av att jag har glömt att rulla ner rullgardinen. Solen skiner in genom glasrutan. 

- Gud vad härligt med sommarlov, säger jag tyst för mig själv och kliver upp ur sängen. 

Jag sätter på mig mina kläder och går ner för trappan in i köket. Jag öppnar kylskåpet och då ringer telefonen. 

- Hej! Det är Frida, säger jag.

- Hej Frida! Det är Vilma, jag undrar ifall du vill hänga med till Källbybadet med mig idag? 

- Ja gärna, jag ska bara fråga mamma ifall det går.

Mamma säger ja och hon erbjuder sig att köra mig till badet. Vi bestämmer att vi ska träffas klockan 11. 

- Vilma det gick bra, jag kommer bort till badet vid 11 tiden! Vi ses där, hejdå!

- Ja det säger vi, hejdå!

Badväskan ligger redan packad i hallen eftersom jag hade varit på Lomma strand igår. 

Klockan närmar sig 11. Jag går ut och sätter mig i bilen. 

När jag kommer fram till badet kramar jag om min bästis Vilma och vi går in på badet tillsammans. Vi byter om i omklädningsrummet till våra badkläder. Jag tänker hur roligt det ska bli att bada.Jag går ut från omklädningsrummet och vi går tillsammans bort till den stora poolen. 

Vi hoppar från kanten, vi simmar, dyker och mycket mer. 

När jag har badat ett bra tag så går jag upp från poolen för att jag fryser.

- Vilma! Jag går upp och byter om, stannar du kvar i poolen eller hänger du med upp? frågar jag.

- Jag badar en stund till, men du kan komma ner hit när du är klar. 

Handduken ligger på gräset den minsta poolen. Jag springer bort till handduken och går upp mot omklädningsrummen. 

Duscharna är varma och sköna och jag tror jag står i duschen en halv timme minst. När jag har tagit på mig mina kläder och packat ihop väskan springer jag ner till poolen där min kompis är. 

- Jag är klar nu, ska du bada länge till?

- Kanske en kvart eller så, svarar Vilma. Men kan inte du kasta i de simglasögonen som ligger på min handduk till mig?

- Okej det kan jag göra.

Jag kollar efter Vilmas handduk och när jag ser de springer jag bort till handduken. Sen tar jag simglasögonen och går bort till poolen där hon simmar runt som en fisk. 

- Kasta i glasögonen då! ropar hon till mig.

Jag ställer mig på kanten av poolen och kastar i simglasögonen. Jag känner hur jag plötsligt lämnar marken och jag  hör ett plums.

- Åh nej, jag har råkat ramla i poolen med kläderna på, Gud vad ska jag göra? tänker jag. 

Jag känner efter kanten på poolen och hittar kanten. Men vad ska jag göra? Jag kravlar mig upp från poolen och jag ser hur alla stirrar på mig. 

Vilma skrattar så hon håller på att dö, men jag tycker inte det är så roligt. 
- Varför kan jag inte bara försvinna nu? tänker jag.
Jag skyndar mig upp till omklädningsrummet. Sen virar jag en handduk runt min kropp och tar på mig min bikini. 

När jag går ut ur omklädningsrummet ser jag blickarna och min kompis som fortfarande står där och skrattar. 

Nu i efterhand kan jag skratta åt händelsen men jag minns hur pinsamt det var, alla blickarna, allt.

Av: Clara Havinder

2012-11-09

Film afisch

NO skiss, ritning, modell

Från fattig till rik

Läslogg - Oliver twist

Oliver Twist  

Författare: Charles Dickens

Oliver är född på ett fattighus i London, Storbritannien.  När han föddes dog hans mamma. Oliver uppfostrades på egen hand. Oliver fick tillslut bo hos en tant som kallas Fru mann. Men när Oliver blev för stor för att bo där fick han flytta därifrån till ett fattighus. Herr Bumble kyrkvaktmästaren tar med honom till fattighuset. En dag på fattighuset frågar Oliver ifall han kan få mer välling. Då blir det kaos i huset och styrelsen bestämmer sig för att sälja honom för 5 pund. Då kommer det en man som vill köpa honom som en lärling. Men när de skulle till rådet som skriver under lärlings papper fick de inte godkänns. Oliver får åter igen komma tillbaka till fattighuset. Där kommer en ny man som vill köpa honom....

Fortsättning följer.

Min jorden runt resa

Min resa genom världsdelar

Stockholm (Europa) - Los Angeles (Nord Amerika) - 10220 km - 1022 mil

Los Angeles (Nord Amerika) - Tokyo (Asien) - 8772 km - 877,2 mil

Tokyo (Asien) - Rio De Janeiro (Syd Amerika) - 18567 km - 1856, 7 mil

Rio De Janeiro (Syd Amerika) - Kairo (Afrika) - 9887 km - 988, 7 mil

Kairo (Afrika) - Sydney (Australien) - 27 861 km - 2786, 1 mil

Stockholm

1. Huvudstad i Sverige, 829 400 invånare
2. Sverige, 9,5 milj invånare
3. Lärare, socialarbetare, fastighetsskötare och konsult är vanliga jobb i Sverige.
4. Protestant, kristendom
5. Tempererat klimat
6. Surströming, midsommar

Los Angeles

1. Stad i Kalifornien, 3,8 milj invånare
2. USA, Huvudstad Washington 311,7 milj invånare (USA)
3. Service i affärer, sjukvård och på skolor, de jobbar även med support och reparationer.
4. De har alla religioner, ingen speciell
5. Subtropiskt klimat
6. Thanks giving, hamburgare

Tokyo

1. Huvudstad i Japan, 37 milj invånare
2. Japan, 128,1 milj invånare
3. Fordon, elapparater och hemelektronik. 
4. Shintoism och buddism
5. Subtropiskt klimat

Rio De Janeriro

1. Stad i Brasilien, 10 milj invånare
2. Brasilien, huvudstad Brasília 196,7 milj invånare (Brasilien)
3. Basindustri, vägar, kraftverk och hemmamarknad.
4. Katolsk kristendom
5. Tropiskt klimat

Kairo

1. Huvudstad i Egypten, 15 milj invånare
2. Egypten, 82,6 milj invånare
3. Jordbruk, Industri och servicenäringar t.ex hotell service
4. Islam
5. Subtropiskt klimat

Sydney

1. Stad, 3,8 milj invånare
2. Australien, huvudsatd Canberra 22,7 milj invånare (Australien)
3. Framställa livsmedel och expotera
4. Kristendom, katolsk
5. Subtropiskt klimat

I love you Rebecka

I love you Rebecka

Bokstäverna var minst tre decimeter höga. Dom var skrivna med svart tuschpenna på den ljusgula väggen i trappuppgången utanför sjuornas korridor. Dom lyste emot mig när jag kom uppför trappan tillsammans med Jenny och Caroline. Han kunde inte ens stava rätt till mitt namn, idioten. Självklart visste jag vem som hade skrivit det. Jenny och Caroline visste det också. Och alla andra i min klass, och i A och i C. Alla visste. Helst ville jag vända och springa nerför trappan igen. Nerför alla tre trapporna, ut genom skolporten och hem. Säga att jag hade fått migrän, ont i magen, stukat lillfinger, gula febern, vad som helst. Men det var för sent. Alla hade redan sett de svarta bokstäverna på väggen. Och dom hade sett att jag hade sett.
Jenny fnissade.
- Kolla, han kan inte ens stava!
Fastän det var precis vad jag själv hade tänkt alldeles nyss blev jag sur för att hon sa det.
- Och? fräste jag.
- Gud, vad gulligt, sade Caroline med sin mest ironiska röst. Tänk, en riktig kärleksförklaring! Det skulle vart Jocke och jag, va.
Jenny fnissade igen vid tanken att Jocke skulle göra något så hopplöst töntigt som att skriva I love  you, Caroline på väggen i plugget.
Jocke, Steffe och Markus kom alldeles bakom oss i trappan. Jocke räckte fram något till mig.
- Här, Rebecka. Du ska väl skriva ett svar? ”Love you too, baby."Eller?
Det var en tuschpenna, en tjock svart. En sekund tänkte jag att alltihop kanske var ett elakt skämt. Att det var Jocke och dom andra killarna som hade skrivit det för att göra bort mig. Men varför skulle dom göra det? Jag är inte lika populär som Caroline, men dom har inget emot mig, vad jag vet. Som tur var ringde det in, så jag slapp svara.

Vad är det mest orättvisa en lärare kan göra? Jag vet inte, men det som Eva-Britt gjorde den lektionen ligger nog bra till för Guinness rekordbok. Hon började med att fråga vem av oss som hade klottrat på väggen vid trappan. Ingen svarade förstås. Det var ju ingen i klassen heller. Då frågade hon om någon visste vem som hade gjort det. Ingen svarade. Det angick ju inte henne.
- Nehej, sa Eva-Britt. Men någon måste tvätta bort det. Ni vet vad vi har för regler. Den som är skyldig till klottret tar bort det.
Det var tyst i klassrummet. Man hörde bara ett svagt skrap när Caroline filade på en trasig nagel.
- Rebecka, sa Eva-Britt. Eftersom du uppenbarligen är inblandad i det här får väl du tvätta bort det. Du kan hämta en hink och borste nere hos Vaktis.
- Gud, va orättvist, sa Jenny. Hon kan väl inte rå för att ...
- Tjafsa inte, sa Eva-Britt. Inte nu, Rebecka, på rasten!
Jag hade redan rest mig. Jag visste att det inte var någon större idé att säga emot Eva-Britt när hon var på det humöret. Men att stå där på rasten och skura väggen medan alla tittade på!
- Kan jag inte få göra det nu? Jag ligger ändå ett kapitel före i matten.
- Gå då, sa Eva-Britt. Men kom tillbaka så fort du är klar.


______________________________________________________________



Jag gick med tunga steg ut genom dörren, ner för trappan och in vaktmästarens rum. Jag knackade på dörren. Vaktmästaren öppnade dörren.

- Hej, kan jag få låna en hink och en borste?
- Visst, vad ska du ha det till?

Jag kände hur jag rodnade i ansiktet, det var faktiskt lite pinsamt att jag skulle berätta vad som hänt så jag kom bara på något.

- Det är någon som har klottrat på toaletten och fröken bad mig att ta bort det.
- Jaha ja, jag kan hjälpa dig med det.
- Nej då, det behövs inte, men tack ändå.

Jag fick hinken och borsten och gick upp för trappan upp till vår korridor.  Där stod jag och skrubbade bort klottret som inte ens jag hade klottrat. Jag blev så förbannad. Alla satt och stirrade på mig inifrån klassrummen. När jag nästan hade skrubbat bort allt så ringde det ut. Det kom personer från alla håll, såklart sprang någon rätt på hinken och välte ut allt vatten.

- Hallå!? Du får faktiskt städa upp det där själv! skrek jag.

Jag såg att Adam från B klassen vände sig om.

- Förlåt, det var inte meningen att alla skulle få reda på det men Rebecka, jag älskar ju dig.

Där stod jag på golvet i korridoren, helt stilla. . Tankarna snurrade i huvudet på mig. Rebecka och Adam, nej tack. Jag skulle verkligen inte vilja bli tillsammans med Adam, han är ju liksom Adam inte min pojkvän.

Han såg på mig, jag kollade på honom och kastade borsten till honom. Jag var riktigt arg, varför ska han vara kär i just mig?

- Du kan städa upp den här skiten själv! skrek jag till honom och sprang ut på skolgården.

Det fanns ingen lärare ute på skolgården, då sprang jag mitt över skolgården mot busshållplatsen. Jag hade tur, bussen kom precis när jag kom, så jag visade mitt rosa jojo-kort och satte mig längst bak i bussen. Jag visste inte var jag skulle, men långt ifrån skolan det visste jag.

-Östra Klungan, ropade de i högtalarna.
Där hoppade jag av. Jag visste inte ens att Östra Klungan fanns, om jag ska vara ärlig så hade jag aldrig hört talas om det innan. Hela stället såg ganska läskigt och öde ut.

Jag såg en stor lada som såg obebodd ut. Ladan bara stod där så jag gick något varv för att se hur den såg ut, det var gärna fall en sak säker, här bodde ingen. Den stora dörren stod vid öppen så jag gick in. Det knarrade. När jag kom in såg jag bara en massa hö och halm. Då hörde jag fotsteg bakom mig. Jag sprang bort och gömde mig bakom en stor höbal. Det var en stor skugga som kom in genom dörren. Det var en gubbe, han såg ungefär ut som en bonde. Han kom in med ett släp med ännu mer hö och halm.
Jag satt alldeles stilla ända tills han hade gått.

När han hade gått reste mig upp och gick ut. Det började bli mörkt. Jag gick bort till busshållplatsen och kollade på busstiderna. Alla bussarna hade redan gått för idag,
vad skulle jag göra nu? Då fick jag väl sova i ladan i natt. Jag sprang bort till ladan och la mig bakom en höbal. Det var mörkt och skönt, så jag somnade fort.

Det blev ljust utomhus och jag vaknade. Jag gick upp och bort till busshållsplatsen. Bussen kom långt där borta på vägen. Den kom närmare och närmare. Men bussen stannade inte, den åkte bara förbi mig.

- Hallå, Rebecka, vakna du blir sen till skolan, hörde jag en röst som ropade.
Jag reste mig fort upp och kollade mig omkring. Jag minns precis vad jag drömde, jag såg klottret framför mig.

- Rebecka du måste gå upp nu, du blir sen till skolan annars, sa mamma.
- Okej, jag ska.

Jag gick upp från sängen och slängde av mig pyjamasen, det kom ut några strå från hö från min ena ärm.

Hmm, var det en dröm ändå? undrade jag.

När jag satt och åt min frukost, en ost macka och ett glas oboy. Det var gott och jag kände verkligen hur hungrig jag var.

När jag hade ätit upp gick jag upp, hämtade min skolväska. Sen gick jag ut och skulle ta min cykel men den var där. Jag undrade var den var. Men jag hade brottom till skolan så jag gick istället. När jag kom fram till skolan såg jag min cykel stå i cykelstället precis som den hade gjort igår.

Jag tyckte det hela var ganska skumt.

När jag gick i korridoren stirrade många på mig, jag förstod inte. Vad är det med mig som är så märkligt? Jag gick upp för trappan och satte mig på bänken utanför vårt klassrum. Några killar från B klassen stod framför mig och pekade på vägen bakom mig. Jag förstod inte vad som var så intressant.

När jag vände mig om såg jag den gigantiska texten. Man såg inte riktigt vad det stog för det var som att någon hade tagit bort en del av bokstäverna. Det stod något i stil med I love you Rebecka. Jag försökte tänka, var det inte det som hade hänt i min dröm. Jag hade gått till vaktmästaren och hämtat vatten och en borste. Just det nu minns jag alls. Det kan inte varit en dröm, det måste ha hänt på riktigt.

Det var rätt underligt att jag då måste ha sovit i en lada någon stans och att jag måste tagit mig hem mitt i natten och lagt mig i min vanliga säng. Allting var som en dröm men ändå verklighet, jag visste inte vad jag skulle tro. Men när jag såg Adam komma upp från trappan och vinkade till mig, då visste jag. Det var ingen dröm, det var verklighet. Allting hade hänt.


Av: Clara Havinder 7B

Läxor

När brukar du göra dina läxor?

Jag brukar oftast göra mina läxor när jag kommer hem efter skolan. För att då är de gjorda och då är man "fri" resten av kvällen, dessutom har jag träning varje kväll och då kan det vara bra att ha gjort läxorna innan träningen.

Hur lång tid brukar de ta?

Mina läxor kan ta allt från några minuter till upp mot en timme. Men oftast sitter jag väll med läxorna i ungefär 20 minuter sen tar jag en paus och gör nästa läxa. Men det beror ju på hur mycket man har i läxa, hur svårt det och hur mycket man kan innan.

Har du problem med att hinna göra läxorna? I så fall varför och vad gör du då?

Ibland kan det vara så att jag glömmer göra  någon läxa när jag kommer hem och då kan jag få problem med tiden på kvällen, eftersom jag har träningar varje kväll. Men oftast hinner jag alla läxor.

Var brukar du göra din läxor?

Jag brukar göra de på mitt rum eller i vardagsrummet.

Beskriv hur det ser ut på din läxplats/dina läxplatser.

Det ser väll ut som i vilket rum som helst. Jag brukar sitta vid ett bord, med pennor och vanliga  saker som man har vid ett skrivbord. I vardagsrummet brukar jag sitta i soffan. Där finns en tavla, lampa och vanliga saker som man har i ett vardagsrum.

Vilka läxor är lätta att göra?

Jag tycker läxorna som man bara ska läsa (inte lär sig) är de lättaste, för då behöver man bara läsa och det går fort.

Vilka läxor är svåra att göra?

Jag tycker egentligen inga läxor är svåra, utan de är mer jobbiga, t.ex ifall man har ett prov där man ska läsa många sidor. Då kan det vara rätt så svårt/jobbigt att lära sig alla de sidorna. 

Villen typ av läxor passar bäst som hemarbete? Finns det rent av sådant som man gör bättre hemma  än i skolan?

Jag tycker inte det är någon skillnad på läxorna, ifall man gör de i skolan eller inte. Jag tycker inte det finns några läxor som är bättre än andra.

Svavel och järn

Grundämnena svavel och järn

Uppgift: Vilka egenskaper har svavel? Vilka egenskaper har järn? Hur kan vi dela upp en blandning av svavel och järn? Om vi värmer på blandningen vad händer då? Samma egenskaper?

Syfte: Att undersöka egenskaper och veta vad en kemisk förändring är.

Hypotes: Jag tror att när man värmer blandningen blir det en smet av det och för att skilja på blandningen kan man ta en magnet och då kanske det delar på sig för jag tror att järn är magnetiskt.

Material: 

• Magnet
• bägare
• sked 
• vatten 
• brännare
• provrör 
• tändstickor

Utförande: Egenskaper: färg, magnetiskt, smältning, löslighet, brännbarhet, struktur och lukt.

Vi började med att hälla upp 1 g svavel i en muffins form och 2,5 g järn pulver i en muffins form. Efter det kollade vi på färgen, ifall det var magnetiskt, lukten och struktur. Efter det blandade vi svavel och järn och försökte dela på det med en magnet. Vi drog med magneten utanpå provröret och järnet följde med magneten men inte svavlet. Efter det värmde vi upp blandningen i en ugn. När det var tillräckligt varmt tog vi ut röret ur ugnen och krossade provröret med en hammare. Sen undersökte vi samma saker igen som vi gjorde innan, färg och utseende och sånt.

Resultat: Innan bränning: Järn var magnetiskt men inte svavel. När man blandar svavel och järn så med hjälp av en magnet går det att dela på den för järnet är magnetsikt. Färgen på järnet är mörkgrå och svavlet har en ljus gul färg. Järnet luktar järn och svavlet luktar lite surt. Järnet är fortfarande magnetiskt när man blandar det med vatten men inte lika magnetsikt som innan. Svavlet flyter i vatten, men järnet sjönk bara till botten. 

Efter bränning: Blandningen luktar varmt och järn. Järnet kan man fortfarande se och det är mörkgrått ungefär samma färg som innan, svavlet är lite guldigt. Hela ”klumpen” blev magnetsik. Men den är intel lika magnetisk.

Slutsats: Min hypotes stämde. Jag hade rätt att det gick att dela på blandningen med hjälp av en magnet. Jag hade också rätt med att järn är magnetiskt.  

Felkälla : Vi har inte vägt upp svavel och järn tillräckligt noga och kan inte blanda det tillräckligt bra så allt reagerar. Därför finns det järn kvar som är magnetiskt.

Förbättring: Vi kan använda en bättre våg med t ex hundradels gram och blanda mer noggrant. Man kan undersöka fler egenskaper.

Svavel --> Järn = Järnsulfid
S --> Fe = FeS