Etik och moral

Ska man ge pengar till en tiggare? 

- Ja, konsekvensetiker 

Ifall man ger pengar till en tiggare när man är en konsekvensetiker så kan man säkert tänka på flera sätt. När man hjälper en annan människa i det här fallet tiggaren (eftersom man ger pengar) gör man det inte bara bättre för den här människan utan också dig själv, Du får bättre samvete eftersom du hjälper tiggaren till ett bättre liv och dess familj. Med bättre liv menar jag att tiggaren kan skicka pengar till sin familj som oftast bor i ett annat land än Sverige, familjen är då väldigt fattig och behöver pengar för att kunna överleva, bara tio kronor kan ibland göra stor skillnad. 

- Nej, konsekvensetiker 

En konsekvensetiker kan också tänka tvärt om, att den inte vill ge pengar till tiggaren av olika själ. Jag tror att man kan tänka att en konsekvens kan bli att man får dåligt samvete ifall man har gett pengar till en tiggare och inte till de andra. Det här kan då leda till att man förlorar en del pengar och då kanske en konsekvensetiker hellre struntar i att ge pengar till tiggare. En annan grej kan vara att man tänker på konsekvenserna för tiggaren. I en del fall, man känner inte till exakt hur många det är, är det faktiskt så att tiggaren inte får pengarna utan endast en ”ledare”. Men genom att ge pengar till ”ledaren” får de någonstans att bo och oftast lite mat. Så egentligen kan man inte veta var pengarna går till och till vem. Det här gör säkert många människor osäkra och ger säkert inte pengar. Många tycker dessutom tiggare är väldigt jobbiga och på när man är på stan eller ska gå och handla eller liknande. Då tror jag att man kan tänka att en konsekvens kan bli att de slutar tigga ifall de ändå inte får några pengar. 

- Ja, pliktetiker 

En pliktetiker följer regler men inte bara nedskrivna regler utan också oskrivna. En regel som många anser är oskriven är att hjälpa andra som behöver hjälp, att det är skyldighet vi människor har. Därför tror jag att en del pliktetiker ger pengar till tiggarna utan att tänka på konsekvenserna av tiggeriet. 

- Nej, pliktetiker 

När man är en pliktetiker måste man inte tänka att man ska ge tiggaren pengar utan man kan också tänka tvärtom,  att du inte ger pengar av olika anledningar. En oskriven regel är att man inte tigger från andra människor och som pliktetiker tror jag att man kan tycka det är fel att tigga och att ta pengar från andra människor istället för att arbeta eller förtjäna pengarna. 

Praktik

Restaurang Stortorget v.15

Den första veckan på min prao praktiserade jag på Restaurang Stortorget inne i stan. Jag jobbade mellan 10.30 till 17.00. Sedan hade jag även 30 minuters lunch och restaurangen bjöd på maten vilket var väldigt bra. Men nästan alla dagar fick jag sluta tidigare eftersom det var lite kunder. Jag var där en vecka då det inte var speciellt bra väder vilket gjorde att det inte var så mycket studenter som åt lunch. Personalen som jobbade där var väldigt trevliga och verkade tycka sitt jobb vart kul. Antal anställda har jag ingen aning om för det var nya människor som jobbade där varje dag och sen vart det ytterligare fler som jobbade efter klockan 17.00. Jag fick göra en heldel olika saker. När jag kom dit på morgonen tog jag ner alla stolarna från borden, dukade och öppnade uteserveringen. Sedan bytte jag oftast om och blandade lättdryck i glas. Andra saker som jag fick göra var att fixa till salladsbaren, servera mat (de lärde mig också att gå med flera tallrikar på en arm), duka av, hämta fler grejor som behövdes t.ex nötter eller oboy. Jag fick också skära bröd, lime, citron och andra sorters små sysslor. Min prao vart väldigt bra men det skulle nog varit roligare ifall det skulle varit mer folk där för att äta. Det ända som vart lite jobbigt var att många frågade om alkohol och att betala och jag får inte göra något av detta så då fick man förklara att jag bara var en praktikant. Så ifall de ska ha fler praktikanter i framtiden skulle de kunna ha ”prao elev” skyltar. 

Jag skulle kunna tänka mig att jobba på restaurangen men inte hela mitt liv. Jag tror jag hade tröttnat efter ett tag på att göra samma sysslor varje dag. 

När jag praktiserade på restaurangen vart inte chefen där så jag kunde inte fråga om lön och skyddsombud. Men Sofie praoade på samma ställe och hon fick reda på att det skilde 20 kr/h på den som hade mest i lön och den som hade minst. Dem hade både timlön och månadslön så därför blev det på ett ungefär hur mycket det skilde. Skyddsombudsmannen vart ett antal olika personer på Stortorget. De hade hand om att kolla så inga maskiner vart trasiga och dessutom kollar de hur de anställda lyfter saker så att de inte ska skada ryggarna när de lyfter saker.

The Body Shop v.17

Veckan efter påsklovet praktiserade jag på The Body Shop på Nova Lund. Här arbetade jag mellan 10.00 till 17.00 vilket var en halv timme längre än vad jag gjorde min första vecka. Men jag hade en timmes rast vilket var rätt skönt eftersom då hann jag kolla i affärer och verkligen vila en stund så att jag orkade med resten av dagen. Det jobbade fyra personer på The Body Shop + två praktikanter (jag och en annan tjej) Men under min vecka vart det bara tre av dem som var där. Hon som är butikschef var ute på turné i hela Sverige och utbildade andra Body Shop butiker för att Novas butik har blivit utnämnd till den fjärde bästa butiken i Sverige. Därför hade jag inte möjlighet att fråga om löner heller för de andra hade inte koll på det. Men en vanlig dag såg ut ungefär såhär. Jag kom dit och kollade ifall någonting behövdes fler produkter på hyllorna. På The Body Shop vart det väldigt viktigt att det hela tiden såg snyggt, organiserat och rent ut. Dessutom skulle det alltid vara helt påfyllt av varje produkt i hyllorna. Sedan sminkade man säg vilket vart väldigt kul för vi fick låna smink av The Body Shop. Sedan ifall vi hade fått leverans packade vi upp lådor och satte in de på lagret. Alla produkter hade ett utgångsdatum så de nya var man tvungen att först och främst sätta på rätt hylla med rätt lukt och dessutom så fick man lyfta ut alla gamla produkter och lägga de nya underst. Det var lite jobbigt i början men mana lärde sig snabbt. Sedan fick vi fronta med produkter ute i butiken, göra sampel potts (tester på olika produkter t.ex body butter) , förbereda inför event m.m. 

De ända problemet som jag såg på The Body Shop är att på lagret vart det lite kaos. Det var saker överallt och lite för mycket saker på en väldigt liten yta. Annars skulle jag tycka det var kul att jobba på The Body Shop. Alla verkar vara så trevliga och känna varandra bra. Dessutom håller de på med skönhet och kroppsprodukter vilket jag tycker är väldigt intressant och det var lite därför jag valde att fråga om praktik där. 

Sårbara och optimala platser

Sårbara platser

Luxor - Egypten

Luxor i Egypten är en sårbar plats. Det är en väldigt torr plats och därför kan det bli farligt att bo där. Luxor ligger i den tropiska zonen söder om Kairo. Att bo i ett torrt område kan bli väldigt farligt. Eftersom det oftast är väldigt varmt ifall det är torrt. Dessutom regnar det inte speciellt mycket i Luxor. När det lever människor på en torr plats är det oftast väldigt svårt för dem att få tag i vatten och mat eftersom många djur inte klarar det varma och torra klimatet. 

I Luxor kan de få hjälp av resten av landet men också från andra länder i världen. Det finns andra delar i Egypten som det är bättre att bo på. Eftersom Luxor ligger där det ligger så är det svårt att odla eftersom det knappt är någon nederbörd där över huvudtaget. Men ifall dem får hjälp med vattenledningar kan dem få vatten och det kan göra så att förutsättningarna i Luxor blir bättre. 

Fukushima - Japan

Hela landet Japan ligger i en risk zon för jordbävningar och vulkaner. Men en plats som ligger i en riskzon är Fukushima som ligger i norra Japan. Det är extra farligt att bo där med tanke på att det finns kärnkraftvärk där. År 2011 var det en stor tsunami och jordbävning i Japan. Det blev en kärnkraft olycka och det läckte ut radioaktivstrålning från kärnkraftverket. Dricksvatten och mat förstördes och människor var tvungna till att fly ifrån Fukushima för att inte få radioaktivstrålning på sig eftersom man kan dö av det och det är cancer framkallande. Japan är redan ett land som är väl förbereda för jordbävningar och tsunamis. De hade vallar uppbyggda för att skydda sig mot tsunamin 2011. Men det hjälpte inte speciellt mycket. Men Japan har byggt sina hus på ett visst sätt så de är mer stabila än på t.ex Haiti. 

Det går inte att förebygga jordbävningar, tsunamis eller vulkanutbrott eftersom det är naturen som gör det. Men eftersom Japan är ett rikt land kan dem bygga stadigare vallar som skyddar sig mot tsunamis. Det var en hel del människor som dog i olyckan 2011. Men ifall dem inte bygger fler kärnkraft värk så är det inte lika stor risk att det blir en till kärnkrafts olycka. Men det finns fortfarande ett flertal kärnkraftvärk i Japan och ifall dem stänger ner några av de så blir det inte lika mycket radioaktiv strålning som det redan finns och de kan försöka hitta andra sätt att få energi. T.ex vattenenergi, solenergi eller liknande.  

Manila - Filippinerna

Manila är Filippinernas huvudstad. Ifall man kollar på en karta över jordbävningar och aktiva vulkaner finns det båda två vid Manila. Det finns både risker för jordbävningar ute i havet och på land. Men det är inte bara det som är problemet utan det är att Filippinerna är ett väldigt fattigt land och dessutom odemokratiskt. Det är inte helt ovanligt att sårbara platser är odemokratiskt och fattigt eftersom det är lättare att bli en diktator i ett land som det är kaos i. 

När det är ett fattigt land och dessutom odemokratiskt brukar inte ledarna bry sig så mycket om resten av befolkningen utan mest om de personerna som sitter högst upp. Därför prioriterar inte Filippinerna sin infrastruktur och att bygga upp bättre och stadigare hus. Därför måste vi i de rika länderna hjälpa de. Vi kan skicka folk som vet hur man bygger vattenledningar ,elledningar och stabila hus. Dessutom kan man skicka ner lärare som kan lära ungdomarna och de yngre vuxna i Filippinerna att fixa en bättre infrastruktur och utbilda läkare m.m. Det skulle hjälpa Filippinerna väldigt mycket ifall vi skulle hjälpa dem med det. 

Optimala platser

Skåne - Sverige

Skåne ligger i södra Sverige. Det är en optimal plats att bo på eftersom vi har väldigt bra tillgång till åkermark och en av de bästa odlingsmarkerna i hela världen. Vi kan skörda 2 gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. I de flesta länderna blir det knappt en skörd om året. Dessutom är klimatet i Skåne ganska bra. Det blir aldrig för varmt för skördarna eller folket som bor där och inte för kallt heller. Vi har dessutom bra demokrati, infrastruktur och är en välutvecklad plats i världen. Skåne ligger inte i någon riskzon för jordbävningar eller vulkaner som många sårbara länder gör. 

Men på ett sätt kan Skåne också vara sårbart men det är inte klimatet, demokratin eller fattigdom som gör detta landskap sårbart utan det är vi, människorna. Genom att vi åker bil nästan överallt, slänger mat i överflöd och släpper ut avgaser och koldioxid hit och dit kommer Skåne tillslut bli en sårbar plats ifall inte det blir en förändring. För att fixa det här problemet måste vi försöka göra folk medvetna om vad det är som kommer hända ifall vi fortsätter som vi gör. Man kan gå ut med det i tidningar, internet, skolor, jobb m.m. Ett exempel är att man sänker busspriserna. Då kanske fler väljer att åka buss och inte lika många väljer att köra bil. På det sättet släpps det inte ut lika mycket avgaser och koldioxid. 

Västra kapprovinsen  - Sydafrika 

Västra kapprovinsen ligger i sydvästra Sydafrika. Det är som ett landskap ungefär och i provinsen ligger bland annat Kapstaden. Det är ett landskap med bra odlingar precis som Skåne. Man odlar framförallt frukt och grönsaker. Av frukten gör man bland annat vin som exporteras till andra länder och detta blir en inkomstkälla. Västra kapprovinsen har bra ekonomi inte bara för att dem odlar mycket där men det är också en välbesökt turist region. Klimatet brukar liknas med klimatet runt Medelhavet. 

I Västra kapprovinsen är det ett stort problem med vatten. Det är väldigt rent vatten där men det finns inte tillräckligt mycket vatten till befolkningen. Så på ett sätt är området överbefolkat när det gäller vattnet men inte andra resurser. För att fixa detta problemet kan befolkningen tänka på att inte använda vattnet i överflöd. De kan använda det när dem behöver det och ifall det blir så allvarligt att dem knappt har något vatten får dem ta hjälp av omvärlden. 

New York - USA

New York ligger i USA. Det är en av de städer som är mest folkrika i världen. Det finns människor från hela världen där. I New York har man bra handel och väldigt bra ekonomi. Staden ligger inte i några riskzoner för tsunamis, jordbävningar eller aktiva vulkaner. Dessutom har New York ett bra klimat. Det är ett klimat som är ganska likt Skånes, ganska kallt på vintern men varmt på sommaren.

Ett stort problem i New York är alla bilar, precis som i Skåne. Eftersom de flesta har mycket pengar och det är mycket turister där blir det en heldel taxibilar, bussar och vanliga bilar. Men samtidigt väljer många att ta tåget eller tunnelbanan till jobbet. Kollektivtrafiken i New York har utvecklats under de senaste åren. New York har valt att satsa på detta för att inte få för stora miljöproblem. Men bilarna är fortfarande ett stort problem. Eftersom bilar släpper ut mycket avgaser så blir luften förorenad och det är inte bara miljön som förstörs utan också människornas hälsa. Ifall man tillexempel kollar på Peking i Kina så måste man gå runt med munskydd för att det är så mycket föroreningar. Detta kan faktiskt hända i New York ifall dem inte gör något åt problemet. Man kan försöka uppmana folk om att välja kollektivtrafik istället för att ta bilen till jobbet. Dessutom skulle ett alternativ vara att gå eller cykla ifall du inte har förlängt till jobbet.

Shintoism och yoga

FN - Mänskliga rättigheter

3. Alla har rätt till liv och att leva fritt utan att fängslas. 

I många diktaturer kan människor inte leva fritt. I Nordkorea t.ex får människor inte tycka eller säga vad de vill. Det händer ofta att folk blir fängslade och bestraffade på grund av att deras åsikter inte stämmer överens med vad landets ledare tycker.

Nelson Mandela är ett exempel på en person som stred för allas rätt till liv, jämlikhet och demokrati, men han fängslades och satt i fängelse i 27 år på grund av sina åsikter.

Amnesty International är en organisation som kämpar för de mänskliga rättigheterna. De kämpar bland annat för att människor som fängslats ska få rättvisa rättegångar och för att frige oskyldigt dömda. 

12. Ingen får säga elaka och osanna saker om någon annan. Alla har rätt att få ha sitt privatliv och sin familj i fred. Polisen eller militären får inte gå in i någons hem eller läsa någons brev eller lyssna på telefonsamtal utan att det finns ett riktigt skäl till det, som till exempel att den personen har gjort ett allvarligt brott.

Det händer att folk/media skapar rykten som är osanna om kändisar, kungligheter eller ”vanliga” människor. Kändisar får verkligen inte mycket privatliv. De jagas ständigt av paparazzi. Dessutom drabbar det inte bara kändisen utan ofta hans/hennes familj. Fotografer och journalister jagar familjemedlemmar för att kanske få en skymt av kändisen. När man är en känd person får man så klart tåla en hel del uppmärksamhet men ibland händer det att det blir för mycket och att kändisar och deras familjer blir kränkta. Detta hände prinsessan Diana. Media övervakade hennes skilsmässa i varje detalj.  Detta blev väldigt slitsamt för henne och hennes familj och de mådde väldigt dåligt. 

I Sverige avlyssnar polisen vissa telefonsamtal, men då har det varit beslut på det i en domstol. För det krävs att personen ska vara misstänkt för ett brott som ger minst två års fängelse. För några dagar sedan kom det fram att i USA har polisen lyssnat av massor av telefonsamtal och det var inte på ett lagligt sätt. Under krig, t.ex under andra världskriget förekom det censur. Det innebär att de som leder landet läser brev för att kontrollera att det inte står någonting som kan vara skadligt för den ledande gruppen i landet. 

24. Alla har rätt till vila och fritid. Arbetstiden får inte vara för lång. Alla har rätt till betald semester. 

I Sverige har vi arbetstidsregler som reglerar att alla har rätt till dygnsvila, veckovila och semester. Det förekommer att företag bryter mot arbetstidsreglerna, t.ex åkerier (lastbilsfirmor). 

Många jobbar väldigt länge för att ha råd med bostad, mat och för att kunna försörja sin familj. I t.ex Cambodia jobbar många med textiler och syr kläder, framförallt kvinnor. De tjänar extremt lite pengar fast de jobbar ungefär tio timmar om dagen. De brukar tjäna runt 45 dollar i månaden. Ibland kan de till och med jobba över flera timmar för att få mat på bordet. Men det är inte bara Cambodia som människor har det på det sättet utan även i Kina och andra länder i Asien, Afrika och Latinamerika. De jobbar väldigt mycket och tjänar väldigt lite pengar. 

I vissa delar av världen förekommer barnarbete (Asien, Afrika och Latinamerika). Den vanligaste formen av barnarbete är att man hjälper den egna familjen t.ex inom jordbruket. Många barn jobbar också som hemhjälp eller på fabriker. Det finns barn som jobbar upp till 14 timmar om dagen och många av barnen är inte äldre än fyra år enligt Unicef. När människor är extremt fattiga blir de ofta desperata efter pengar. Då låter föräldrarna sina barn arbeta för att de också ska bidra med pengar till familjen. Många fattiga människor jobbar väldigt mycket och är i princip aldrig lediga. Unicef är en organisation som försöker påverka regeringar att lagstifta mot barnarbete och att alla barn ska ha rätt att gå i skolan.

I vissa länder i Asien t.ex Japan går barnen i skolan väldigt många timmar om dagen. De har dessutom ofta mycket läxor och de får inte så mycket fritid. 

26. 1. Alla har rätt att gå i skolan. Det ska vara gratis att gå i skolan. Alla måste gå i grundskolan. Det ska finnas utbildningar till olika yrken. Alla har rätt att läsa vidare på universitet om de har tillräckligt bra betyg. 

Enligt Unicef är det minst 57 miljoner barn som inte går i grundskolan trots att detta är en mänsklig rättighet. Drygt hälften av dessa barn är flickor. Fattigdom är den största anledningen till att många barn inte går i skolan. I många länder måste barn stanna hemma och ta hand om sina syskon eller hjälpa sina föräldrar med arbete. 

I vissa länder är det gratis skola, men inte under hela skoltiden. I t.ex Asien och USA är det gratis ett visst antal år. I USA är det gratis i låg- och mellanstadiet och i Asien brukar det vara gratis de tre första åren. 

Av de barn som går i skolan hoppar många av innan de avslutat grundskolan. De flesta är flickor. I världen finns det 775 miljoner som inte kan skriva och läsa. De flesta av dessa är också kvinnor. Det finns många orsaker till varför det är just flickor/kvinnor som drabbas av detta. Framförallt är det på grund av kulturella värderingar och traditioner. Föräldrar tycker det är slöseri med tid och pengar att utbilda flickorna. De ska ändå gifta sig tidigt och flytta till en annan familj. Så här var det tidigare i Sverige också. Min farmor är uppväxt med fem syskon varav tre av dem är flickor. Det var bara hennes bröder som fick vidareutbilda sig och min farmor fick börja arbeta som hemhjälp i en familj när hon var tretton år. 

Industrialismen

1. Det betydde mycket för Storbritannien eftersom det förändrade väldigt mycket. Skiftet innebär att man fick en hel åker för sig själv istället för en liten del av en åker. Innan skiftet skedde så hade kanske fem bönder en åker som de delade på. Varje bonde hade sin lilla bit. Det var inte så smart. Eftersom man inte fick speciellt stor bit av åkern. Därför kunde man inte odla lika mycket. Sen behövde man gå en bit med alla redskap och med sin häst, ko eller vilket djur man nu hade. Men sen kom en man på att man skulle göra ett skifte. Varje bonde fick sin åker istället för en liten bit av varje. Efter ett tag så flyttade bönderna husen också till sin åker. 

2. Först tror jag de tyckte det var lite konstigt eftersom de aldrig hade haft det så förut. Men efter ett tag tror jag de tyckte det var jätte bra eftersom de hade sin egna åker som de kunde sköta utan att massor av andra bönder var där.

3. Det innebär att en del av jorden får ligga och vila i ungefär ett år.

4. Delvis på grund av skiftet men även för att potatisen kom. Potatisen kunde man odla hela tiden utan att jorden behövde träda. Sen var det även för att skiftet skedde. Bönderna fick större mark och kunde därför odla mer.

5. Eftersom Storbritannien fraktade många varor till olika länder så fick de ganska mycket pengar. De fraktade alla möjliga varor t.ex slavar från Afrika till Amerika och mycket mer eftersom britterna hade tillgång till många olika råvaror.

6. Järnmalm, ull och koks var några viktiga råvaror från Storbritannien. Ull var bra för att man kunde göra tyg och garn med det och i sin tur så kunde man göra kläder. Järnmalm använde man till att göra järn. Man kunde göra olika järnföremål och säkert en och annan maskin. Koks är gjort av stenkol och det hade man gott om i Storbritannien.

7. Urbaniseringen gjorde så det fanns gott om arbetskraft. Eftersom före detta bönder och fattiga flyttade in till städerna för att få jobb inom industrierna. 

8. Den första uppfinningen som var som en maskin var spinnrocken. Men det kom sedan massor av andra uppfinningar som t.ex vävmaskinen, ångmaskinen och ångbåten. Ifall vi börjar med vävmaskinen. Vävmaskinen var viktig för att man kunde producera mycket mer tyg än tidigare. Ångmaskinen uppfanns i början av 1700-talet. Pumpa vatten till gruvorna är en sak som man använde ångmaskinen till. Några år senare kom en skott på att man kan använda den till bränsle för andra maskiner inom industrin. Ångan blev senare den viktigaste drivkraften. Ångbåtar eller fartygen gjorde så man kunde resa snabbare och man kunde alltid åka med de. Tillskillnad från segelbåtar som det måste blåsa för att man ska kunna åka med.

9. Ångmaskinen gjorde så man kunde driva olika maskiner i fabrikerna men det ledde även till att man kunde ha ångfartyg och lokomotiv. Därför blev den så stor. Mobiltelefonen tycker jag har varit väldigt viktig. Eftersom vi kan hålla kontakten med människor runt om på hela jorden. Vi kan ringa, smsa, maila, ladda ner appar och mycket mer med våra mobiltelefoner. Det har gjort stor skillnad för oss!

10. Utan att Edward Jenner skulle komma på smittkoppsvaccinet så skulle vi kanske inte haft vaccin över huvud taget idag. Vaccinet räddade många människors liv och gör fortfarande. Eftersom vi vaccinerar oss mot en mängd olika saker för att vi inte ska bli smittade med dödliga sjukdomar osv.

11. Urbanisering är när man började flytta in till städerna. Urbanisering pågår fortfarande eftersom det är många fattiga som flyttar in till städerna från landsbygden för att få jobb. Oftast bor de i slumområden då.

12. Norrköping var viktigt för det var huvudorten för textilindustrin. Sundsvall var viktigt eftersom Sveriges största sågverk låg där. Från Sundsvall fraktade man trä till bland annat Storbritannien eftersom vi i Sverige har mycket mer skog.

13. Telefonen uppfanns av Lars Magnus Ericsson. Som sedan blev Sony Ericsson eller det är där ifrån märket kommer. Andra bra uppfinningar var mjölkseparatorn som kom från Alfa Laval. Kullager spreds över hela världen. De var från SKF.

14. Det var vanligt att man fick tuberkulos. Eftersom det smittade lätt där. Andra hälsofarliga saker var att inga maskiner hade skydd och det var stora kugghjul lite här och där. Det hände att fingrar och armar åkte in i dem.

15. De flesta bodde med ett rum och kök eller med järnspiselrum. Som innebär att det var ett större rum som hade järnspis där man kunde laga mat och få värme ifrån. Man hade inte vatten och toalett inomhus utan man delade ofta på vatten och utedass med andra familjer. Det brukade finnas ute på gården. Man bodde oftast fem till sju personer i varje bostad. Vägglöss var väldigt vanligt. Men även kackerlackor och råttor.  De intresserade sig av utedassets avfall.

16. Ifall inte skiftet skulle utförts så kanske vi inte skulle haft någon industrialism. Folket flyttade in till städerna, eller de allra flest i alla fall. De som flyttade fick börja jobba på fabrikerna och eftersom det var allt fler som genomförde urbaniseringen behövde fler jobb och industrierna kunde därför utvecklas. Vi har kunnat göra massor av saker och har tillgång till massproduktion tack vare industrierna. 

17. Storbritannien hade råvaror, kapital (pengar), kunskap, arbetskraft och marknad. De var de fem viktigaste sakerna för att starta upp industrialismen och Storbritannien hade tillgång till allt detta.

18. Det skulle se helt annorlunda ut. Alla skulle behöva jobba mycket mer. Antagligen barn också. Vi skulle antagligen inte få gå i skolan gratis och kanske inte ens ifall vi betalade pengar. Vi skulle antagligen inte vara ett lika utvecklat land som vi är idag. Det skulle faktiskt kunna vara så att vi skulle påverkat hela världen eftersom vi uppfann bland annat telefonen som är otroligt viktig i dagens samhälle. Det finns ju faktiskt delar av världen idag som inte är speciellt utvecklade för att den industriella revolutionen inte har kommit till de länderna. Stora delar av Afrika är inte speciellt utvecklade.

Religion

Abrahamitiska religionerna - likheter, skillnader och problem

De abrahamitiska religionerna - islam, judendom och kristendom -  har samma stamfader, Abraham. 

Kortfattat om de tre religionerna

 Det finns cirka 20 miljoner judar på jorden. Innan andra världskriget tror man att det fanns ungefär 30 miljoner. Judar finns i USA, Israel och Europa. Det finns judar på andra ställen men det är här de flesta judar bor. I Sverige bor det 20 000 judar. Judendomens symbol är en stjärna och som även finns på Israels flagga. Judendomen har en Rabin som motsvarar kristendomens präst. Man går i en Synagoga och ber. Synagogan motsvarar de kristnas kyrka.

Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer. Det finns flest muslimer i Mellan östern, Nord Afrika och i Indonesien. Det finns ca. 180 miljoner muslimer i Indonesien. Imam motsvarar judendomens Rabin. Precis som judendomen har islam en symbol, det är en måne. Inom Islam så går man och ber i en moské.

Det finns 2 miljarder kristna på jorden. Det finns kristna i alla världs delar i hela världen med det finns flest i Europa, Nord och syd Amerika, norra Asien och norra Afrika. De kristnas symbol är ett kors. Korset symboliserar korset som Jesus korsfästes på. Man har gudstjänst och ber i en kyrka.

Skrifter

De abrahamitiska religionerna har varsin helig skrift. Kristendomens heliga skrift heter bibeln. Judendomens heter Tanak och islams heter Koranen.

Helig dag

De tre religionerna har alla en helig dag. Kristendomens heliga dag är söndag och det är även då man har gudstjänst i kyrkan. Judendomens heliga dag är lördag. Den heter med ett finare ord Sabbat. Islams heliga dag är fredag. 

Levnadsvillkor och regler

Ett exempel på en regel inom judendomen är att man inte får blanda mjölk och kött. Ett annat exempel är att man måste äta halal slaktat kött som innebär att man slaktar djuret på ett sätt som gör att djuret lever längre. Man skär av en blodådra i halsen och sen låter man allt blod rinna ut. Precis som kristendomen har judendomen gudsbud, men de har 613 stycken. De här är tio av de buden och de kallas Halacha:

1. Tro på Gud
2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgade dagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet

Islam har också levnadsregler. De har ett par regler som kallas Sharialagarna. Ett exempel på en lag eller regel är att man inte får äta griskött. Man ska även be fem gånger om dagen om man är en helt rättrogen muslim. De fem grundläggande målsättningarna som står i Sharialagarna är:

1. Livet

2. Förnuftet

3. Religionen

4. Egendomen

5. Fortplantningen.

De fem straffsatserna som står i Sharialagarna lyder så här:

1. Äktenskapsbrott utanför äktenskapet

2. Stöld

3. Rån

4. Falsk anklagelse för äktenskapsbrott

5. Berusning

Kristendomen har tio gudsbud som man ska följa. Buden lyder så här:

1. Du skall inga andra gudar hava jämte mig
2. Du skall icke missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall icke låta den bli ostraffad, om missbrukar hans namn.
3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.
4. Hedra din fader och din moder, för att må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
5. Du skall icke dräpa.
6. Du skall icke begå äktenskapsbrott.
7. Du skall icke stjäla.
8. Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall icke hava begärelse till din nästas hus.
10. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.

När man jämför buden är det många av dem som har samma betydelse till exempel budet om att man inte får begå äktenskapsbrott och att du inte får stjäla. Detta kan bero på att religionerna härstammar från samma person, Abraham. 

Olika inriktningar inom religionerna

Kristendomen har tre inriktningar - ortodox, katolsk och protestantisk. Den största inriktningen är katolicismen, som t.ex finns i Polen, Vatikanstaten, Italien och Spanien.

Inom judendomen finns det reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Reformjudarna tycker det är viktigt att anpassa sig efter det nutida samhället och de följer oftast inte alla gudsbuden. Konservativ judendom innebär att man ska följa det judiska sättet att leva på, men att man ändå kan tolka guds bud på nya, positiva sätt.

Inom islam finns inriktningarna Sunni och Shia. Det finns många problem mellan Sunni- och Shiamuslimer i mellanöstern, t.ex i Irak och Syrien. Man bråkar bland annat om att Sunnimuslimerna anser att Muhammed är den ända profeten och att han inte hr någon efterträdare. Medan Shia tror att Muhammed har en efterträdare.

Heliga platser

Jerusalem är en viktig plats för de abrahamitiska religionerna. I Jerusalem är det ofta bråk och det beror på att Jerusalem är en helig plats för de tre religiionerna.

I Jerusalem finns Klippdomen, eller Klippmoskeén som den också kan kallas, som tillhör Islam. Klippmoskeén är en helig plats för muslimerna för att man tror att det var där Muhammed for upp till himmeln. 

Kristendomens heliga plats i Jerusalem är Heliga gravens kyrka. Man tror att kyrkan byggdes ungefär ca 300 år efter vår tidräkning (år 0). Man tror att Jesus blev begravd där efter korsfästelsen. 

Judendomens heliga plats är Västra muren. Västra muren är allt som finns kvar från judarnas tempel. Templet förstördes av romarna år 70 e.Kr.

Gud

De tre religionerna har en och samma gud. Men ändå bråkar man om att den ena är bättre än den andra. Inom judendomen heter gud Jehova. Kristendomens gud heter Gud och inom islam heter gud Allah.

Profeter

Muhammed, Jesus och Mose, är de tre största profeterna inom islam, kristendom och judendom. Jesus är kristendomens största profet. Mose är judendomens och Muhammed är islams största profet.

Högtider

Islam, kristendom och judendomen har olika högtider. Några av högtiderna är ramadan, jul, påsk, veckofesten och försoningsdagen.

Påsk firar man både inom judendomen och i kristendomen. Judarna kallar påsken för pesach. Man firar inte påsken av samma anledning. Inom kristendomen firar man Jesu födelse i, men inom judendomen firar man påsk till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Man firar däremot båda religionernas påsk med en festmåltid.

Ramadan är en högtid inom islam. Den infaller i den nionde månaden enligt den muslimska kalendern. Ramadan innebär att man ser hur de fattiga har det. Man får inte äta när solen är uppe. Ramadan varar i en månad. Efter ramadan är slut är det fest i tre dagar.

Veckofesten, eller Shavout som den också kallas, är en judisk högtid. Man firar Shavout sju veckor efter påsk. Man firar den här högtiden till minne av hur gud gav judarna Tora. Det är den viktigaste delen i Tanak.

Judendomen och kristendomen har några högtider gemensamma. Däremot har inte islam någon högtid gemensamt med judendomen eller kristendomen.

Det här är de tre religionernas olika ställen där man kan be, gå i gudstjänst osv. På den fösta bilden ser man en moské, på den andra bilden ser man en synagoga och på den sista en kyrka.                         

Andra konflikter

Israel-Palestina-konflikten handlar om att muslimer och judar bråkar om vem som har rätt till marken i området där Palestina och Israel ligger. Konflikten startade redan för ca 100 år sedan då judar (sionister) invandrade till Palestina, och den pågår än idag. 

I Egypten finns det ett annat exempel på en konflikt mellan religionerna. Där de kristna kopterna och muslimerna inte kommer överens.

Egypten

Min jorden runt resa

Min resa genom världsdelar

Stockholm (Europa) - Los Angeles (Nord Amerika) - 10220 km - 1022 mil

Los Angeles (Nord Amerika) - Tokyo (Asien) - 8772 km - 877,2 mil

Tokyo (Asien) - Rio De Janeiro (Syd Amerika) - 18567 km - 1856, 7 mil

Rio De Janeiro (Syd Amerika) - Kairo (Afrika) - 9887 km - 988, 7 mil

Kairo (Afrika) - Sydney (Australien) - 27 861 km - 2786, 1 mil

Stockholm

1. Huvudstad i Sverige, 829 400 invånare
2. Sverige, 9,5 milj invånare
3. Lärare, socialarbetare, fastighetsskötare och konsult är vanliga jobb i Sverige.
4. Protestant, kristendom
5. Tempererat klimat
6. Surströming, midsommar

Los Angeles

1. Stad i Kalifornien, 3,8 milj invånare
2. USA, Huvudstad Washington 311,7 milj invånare (USA)
3. Service i affärer, sjukvård och på skolor, de jobbar även med support och reparationer.
4. De har alla religioner, ingen speciell
5. Subtropiskt klimat
6. Thanks giving, hamburgare

Tokyo

1. Huvudstad i Japan, 37 milj invånare
2. Japan, 128,1 milj invånare
3. Fordon, elapparater och hemelektronik. 
4. Shintoism och buddism
5. Subtropiskt klimat

Rio De Janeriro

1. Stad i Brasilien, 10 milj invånare
2. Brasilien, huvudstad Brasília 196,7 milj invånare (Brasilien)
3. Basindustri, vägar, kraftverk och hemmamarknad.
4. Katolsk kristendom
5. Tropiskt klimat

Kairo

1. Huvudstad i Egypten, 15 milj invånare
2. Egypten, 82,6 milj invånare
3. Jordbruk, Industri och servicenäringar t.ex hotell service
4. Islam
5. Subtropiskt klimat

Sydney

1. Stad, 3,8 milj invånare
2. Australien, huvudsatd Canberra 22,7 milj invånare (Australien)
3. Framställa livsmedel och expotera
4. Kristendom, katolsk
5. Subtropiskt klimat