Etiketter

måndag 10 december 2012

Religion


Abrahamitiska religionerna - likheter, skillnader och problem
De abrahamitiska religionerna - islam, judendom och kristendom -  har samma stamfader, Abraham. 

Kortfattat om de tre religionerna

 Det finns cirka 20 miljoner judar på jorden. Innan andra världskriget tror man att det fanns ungefär 30 miljoner. Judar finns i USA, Israel och Europa. Det finns judar på andra ställen men det är här de flesta judar bor. I Sverige bor det 20 000 judar. Judendomens symbol är en stjärna och som även finns på Israels flagga. Judendomen har en Rabin som motsvarar kristendomens präst. Man går i en Synagoga och ber. Synagogan motsvarar de kristnas kyrka.

Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer. Det finns flest muslimer i Mellan östern, Nord Afrika och i Indonesien. Det finns ca. 180 miljoner muslimer i Indonesien. Imam motsvarar judendomens Rabin. Precis som judendomen har islam en symbol, det är en måne. Inom Islam så går man och ber i en moské.


Det finns 2 miljarder kristna på jorden. Det finns kristna i alla världs delar i hela världen med det finns flest i Europa, Nord och syd Amerika, norra Asien och norra Afrika. De kristnas symbol är ett kors. Korset symboliserar korset som Jesus korsfästes på. Man har gudstjänst och ber i en kyrka.

Skrifter
De abrahamitiska religionerna har varsin helig skrift. Kristendomens heliga skrift heter bibeln. Judendomens heter Tanak och islams heter Koranen.

Helig dag
De tre religionerna har alla en helig dag. Kristendomens heliga dag är söndag och det är även då man har gudstjänst i kyrkan. Judendomens heliga dag är lördag. Den heter med ett finare ord Sabbat. Islams heliga dag är fredag. 

Levnadsvillkor och regler
Ett exempel på en regel inom judendomen är att man inte får blanda mjölk och kött. Ett annat exempel är att man måste äta halal slaktat kött som innebär att man slaktar djuret på ett sätt som gör att djuret lever längre. Man skär av en blodådra i halsen och sen låter man allt blod rinna ut. Precis som kristendomen har judendomen gudsbud, men de har 613 stycken. De här är tio av de buden och de kallas Halacha:

  1. Tro på Gud
  2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
  3. Förbud mot att ingå eder
  4. Att högtidlighålla helgade dagar
  5. Respekt för föräldrar och lärare
  6. Förbud mot mord
  7. Förbud mot äktenskapsbrott
  8. Förbud mot stöld
  9. Förbud mot falskt vittnesbörd
  10. Förbud mot girighet

Islam har också levnadsregler. De har ett par regler som kallas Sharialagarna. Ett exempel på en lag eller regel är att man inte får äta griskött. Man ska även be fem gånger om dagen om man är en helt rättrogen muslim. De fem grundläggande målsättningarna som står i Sharialagarna är:

1. Livet
2. Förnuftet
3. Religionen
4. Egendomen
5. Fortplantningen.

De fem straffsatserna som står i Sharialagarna lyder så här:
1. Äktenskapsbrott utanför äktenskapet
2. Stöld
3. Rån
4. Falsk anklagelse för äktenskapsbrott
5. Berusning


Kristendomen har tio gudsbud som man ska följa. Buden lyder så här:

  1. Du skall inga andra gudar hava jämte mig
  2. Du skall icke missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall icke låta den bli ostraffad, om missbrukar hans namn.
  3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.
  4. Hedra din fader och din moder, för att må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
  5. Du skall icke dräpa.
  6. Du skall icke begå äktenskapsbrott.
  7. Du skall icke stjäla.
  8. Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
  9. Du skall icke hava begärelse till din nästas hus.
  10. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.


När man jämför buden är det många av dem som har samma betydelse till exempel budet om att man inte får begå äktenskapsbrott och att du inte får stjäla. Detta kan bero på att religionerna härstammar från samma person, Abraham. 

Olika inriktningar inom religionerna
Kristendomen har tre inriktningar - ortodox, katolsk och protestantisk. Den största inriktningen är katolicismen, som t.ex finns i Polen, Vatikanstaten, Italien och Spanien.

Inom judendomen finns det reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Reformjudarna tycker det är viktigt att anpassa sig efter det nutida samhället och de följer oftast inte alla gudsbuden. Konservativ judendom innebär att man ska följa det judiska sättet att leva på, men att man ändå kan tolka guds bud på nya, positiva sätt.

Inom islam finns inriktningarna Sunni och Shia. Det finns många problem mellan Sunni- och Shiamuslimer i mellanöstern, t.ex i Irak och Syrien. Man bråkar bland annat om att Sunnimuslimerna anser att Muhammed är den ända profeten och att han inte hr någon efterträdare. Medan Shia tror att Muhammed har en efterträdare.

Heliga platser
Jerusalem är en viktig plats för de abrahamitiska religionerna. I Jerusalem är det ofta bråk och det beror på att Jerusalem är en helig plats för de tre religiionerna.

I Jerusalem finns Klippdomen, eller Klippmoskeén som den också kan kallas, som tillhör Islam. Klippmoskeén är en helig plats för muslimerna för att man tror att det var där Muhammed for upp till himmeln. 

Kristendomens heliga plats i Jerusalem är Heliga gravens kyrka. Man tror att kyrkan byggdes ungefär ca 300 år efter vår tidräkning (år 0). Man tror att Jesus blev begravd där efter korsfästelsen. 

Judendomens heliga plats är Västra muren. Västra muren är allt som finns kvar från judarnas tempel. Templet förstördes av romarna år 70 e.Kr.

Gud
De tre religionerna har en och samma gud. Men ändå bråkar man om att den ena är bättre än den andra. Inom judendomen heter gud Jehova. Kristendomens gud heter Gud och inom islam heter gud Allah.

Profeter
Muhammed, Jesus och Mose, är de tre största profeterna inom islam, kristendom och judendom. Jesus är kristendomens största profet. Mose är judendomens och Muhammed är islams största profet.

Högtider
Islam, kristendom och judendomen har olika högtider. Några av högtiderna är ramadan, jul, påsk, veckofesten och försoningsdagen.

Påsk firar man både inom judendomen och i kristendomen. Judarna kallar påsken för pesach. Man firar inte påsken av samma anledning. Inom kristendomen firar man Jesu födelse i, men inom judendomen firar man påsk till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Man firar däremot båda religionernas påsk med en festmåltid.

Ramadan är en högtid inom islam. Den infaller i den nionde månaden enligt den muslimska kalendern. Ramadan innebär att man ser hur de fattiga har det. Man får inte äta när solen är uppe. Ramadan varar i en månad. Efter ramadan är slut är det fest i tre dagar.

Veckofesten, eller Shavout som den också kallas, är en judisk högtid. Man firar Shavout sju veckor efter påsk. Man firar den här högtiden till minne av hur gud gav judarna Tora. Det är den viktigaste delen i Tanak.

Judendomen och kristendomen har några högtider gemensamma. Däremot har inte islam någon högtid gemensamt med judendomen eller kristendomen.












Det här är de tre religionernas olika ställen där man kan be, gå i gudstjänst osv. På den fösta bilden ser man en moské, på den andra bilden ser man en synagoga och på den sista en kyrka.                         

Andra konflikter
Israel-Palestina-konflikten handlar om att muslimer och judar bråkar om vem som har rätt till marken i området där Palestina och Israel ligger. Konflikten startade redan för ca 100 år sedan då judar (sionister) invandrade till Palestina, och den pågår än idag. 

I Egypten finns det ett annat exempel på en konflikt mellan religionerna. Där de kristna kopterna och muslimerna inte kommer överens.