Etiketter

Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg

fredag 6 februari 2015

Uppkomst av ljus

Uppgift:
- Hur uppkommer ljus?
- Varför ger olika ämnen olika spektrum?
- Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
- Vad används detta till?

Hypotes:
Ljus sker när ett ämne värms upp, alltså när atomerna värms upp och när elektronerna hoppar mellan skalen. Jag tror att olika ämnen ger olika spektrum pga att de har olika sorters egenskaper. Jag tror att olika typer av spektrum uppkommer precis av samma anledning som i förgående fråga, att ämnena har olika många elektroner och det är det som påverkar egenskaper. 

Materiel:
- Lysrör med olika sorters gaser
- Glödlampa
- Högspänningskälla
- Stativ
- Spektroskop
- Färgpennor

Utförande:
- Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
- Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

Resultat:


- Glödlampa: Kontinuerligtspektrum 
- Lysrör: Linjespektrum, kan även vara bandspektrum  
- Helium: Linjespektrum 
- Neon: Linjespektrum 
- Argon: Linjespektrum 
- Kvicksilver: Linjespektrum 


Slutsats:
Jag hade läst genom sidorna i boken sedan innan vilket gjorde så att jag visste på ett ungefär hur ljus uppkommer. Jag svarade dock inte på alla frågorna och skrev dessutom inte rätt svar på frågan om varför det finns olika spektrum. Det med hur ljuset uppkommer tycker jag dock stämde ganska bra bara att jag kunde skrivit lite mer utförligt. Det beror lite på egenskaperna i ämnet på ett sätt eftersom det är valenselektronerna som avgör ämnets egenskaper och det är även dessa som avgör de olika spektrumen. Men jag tycker ändå att min hypotes var ganska bra, skulle dock skrivit lite mer utförligt. 

Hur uppkommer ljus? 
Ljus skapas när elektronerna i en atom hoppas mellan de olika skalen. De börjar hoppa när ett ämne värms upp. När elektronerna rör sig från ett skal som ligger längre ut än original skalet så vill det flytta tillbaka igen. När de då hoppar tillbaka skapas det en typ av blixt och det är den blixten som vi ser som ljus. Den här blixten är egentligen en foton Atomer kan ge ut olika typer av ljus, det ljus som är synligt för oss människor, ultraviolett och infrarött ljus. 


Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Olika ämnen har olika egenskaper men det är faktiskt inte det som gör att olika ämnen bilder olika spektrum. De olika atomerna är uppbyggda på olika sätt vilket gör att spektrumen blir olika. Det finns spektrum som liknar varandra men inget är samma. Det är mellanrummen mellan skallen på atomen och hur stora hopp valenselektronerna gör mellan skalen som avgör ljuset och spektrumet. 

Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Det beror helt på hur atomen ser ut och hur den är uppbyggd. Ett linjespektrum uppkommer när atomerna sitter en och en i gasen. När atomerna inte sitter en och en utan snarare som molekyler så bildar det tjockare linjer, det är alltså bandspektrum. Alla metaller bildar kontinuerliga spektrum, alltså i t.ex glödlampan som innehåller metall. 

Vad används detta till?
Atomfysik - Man har länge studerat spektrum inom fysiken och det har gjort så vi har fått en ny bild av hur spektrum och ljus fungerar. 
Medicin och sjukvården - Spektrum kan användas inom sjukvården och röntgen. 
Astrologi -  Vi använder spektrum för att se ljuset från t.ex stjärnor, då kan vi avgöra vilka ämnen stjärnor innehåller. 


Felkällor och förbättringar: 
- Det kan vara ett annat ljus som distraherar eller gör så att ögat inte kan koncentrera sig på rätt ljus när man kollar på spektrumet vilket ger ett felaktigt resultat. För att förhindra att detta händer ska man helst vara i ett rum utan fönster där det är helt mörkt så inget annat ljus kan distrahera ögat. 


- När man kollar på spektrumet kan man råka missa en färg för att lysröret inte lyser tillräckligt starkt eller så kan du råka missa en färg när du väl ritar på pappret. Dessutom är det svårt att rita upp t.ex linjespektrum med exakta linjer på ett papper. För att undvika dessa problem kan man kolla noggrant innan man börjar laborationen så all utrustning som man ska använda fungerar som den ska. Dessutom kan man försöka att ta ett foto med hjälp av telefonen för att få en mer noggrann bild på hur det faktiskt ser ut. 

fredag 10 oktober 2014

Turbin till hemmet - framtidens energi snurrar



Vår idé går ut på att man ska kunna utvinna energi med hjälp av vattenkraft i hemmet. När vattnet i en pool renas går det genom ett rör och det är hela tiden rörelseenergi i vattnet. Tanken är att vi ska placera en turbin eller ett minikraftverk i röret där vattnet rinner genom, för att kunna utvinna energi från vattnet, det vill säga rörelseenergi. Vi vill att vår turbin ska kunna användas av alla människor i olika typer av produkter och sammanhang.

De stora vattenkraftverk som finns i Sverige består bland annat av ett flertal turbiner. Eftersom vattenkraftverken i Sverige står för cirka 45 % av all vår elproduktion, får vi väldigt mycket energi från turbinerna. Vi menar att med hjälp av små turbiner eller en lite större turbin så borde vi kunna utvinna en hel del energi i varje hushåll. Det finns människor idag som har egna vattenkraftverk. De utvinner väldigt mycket energi från vattenkraftverken, tillräckligt mycket för att försörja flera hushåll.

Att kunna skapa egen energi i hemmet tror jag är en drivkraft för många. Genom att sätta en turbin där vattnet rinner ner, i till exempel en dusch, utvinner du rörelseenergi. När man använder duschen eller renar poolvattnet släpps ingen koldioxid ut. Då kan du utvinna energi och använda dem utan att bidra till växthuseffekten, vilket är ett väldigt bra sätt till att bidra till en bättre miljö. I det här fallet använder vi oss av vattenkraft som är en förnybar energikälla. En förnybar energikälla är en energikälla som aldrig kommer försvinna. Däremot är de fossila bränslena (naturgas, kol, olja) något som kommer att försvinna från vår planet förr eller senare, om vi inte drar ner på användningen av dessa. Dessutom påverkar de förnybara energikällorna inte miljön negativt på det sätt som olja, kol och naturgas gör.

Idag använder en vuxen person i Sverige cirka 160 liter vatten om dagen, vilket motsvarar 58 400 liter vatten om året. När du duschar använder du 60 liter vatten, det beror såklart på hur länge du duschar, men i genomsnitt använder vi 60 liter vatten per dusch. Du använder också en stor mängd vatten när du diskar, spolar i toaletten, lagar mat, tvättar och en hel del andra vardagssysslor. Genom att använda “Turbin till hemmet” kan du utvinna energi genom saker som du gör varje dag.

Att använda “Turbin till hemmet” i en pool är kanske något som inte så många människor har nytta av. Det finns tyvärr ingen källa som anger hur många privata pooler som finns i Sverige, men enligt Lisa Gustafsson, lärare på Gunnesboskolan har 1 % av Sveriges befolkning pool, det vill säga 90 000 personer. En del anser då att det är onödigt att skapa en uppfinning som inte speciellt många människor kommer att ha nytta av. Vi kom på att istället för att bara använda uppfinningen till pooler kan man använda den till alla typer av saker i hemmet som har med vatten att göra.

Priset på en turbin är ett problem för många människor. I dagens samhälle finns det turbiner i alla möjliga storlekar som ger olika mycket energi. Alla turbiner är tyvärr väldigt dyra. Om du vill skapa energi hemma behöver du inte bara en turbin utan även ett mindre vattenkraftverk. Till ett vattenkraftverk behöver du en hel del olika delar till exempel en generator, ventiler och ramar. Ett litet vattenkraftverk kostar mellan 120 000-150 000 kronor. På grund av den höga kostnaden kommer många inte ha råd att varken installera eller köpa ett vattenkraftverk. Men de personer som har råd och är villiga att lägga ner pengar på vattenkraftverket kommer att spara energi med hjälp av vår uppfinning. Dessutom kan det vara värt att lägga ner dessa pengar för att rädda vår jord och minska utsläppen av koldioxid, eller hur? En villa förbrukar ungefär 25 000 kWh per år. Ifall du skulle teckna ett avtal med EON på ett år så skulle du få en kostnad per kWh på 90 öre. Det vill säga 22 500 kronor om året. Det är en hel del pengar och det här är såklart en ungefärlig summa men i slutändan skulle det troligen löna sig att ha ett eget litet vattenkraftverk. Bertil och Inga är ett par som driver sitt egna vattenkraftverk. Deras vattenkraftverk skapar 500 000 kWh per år. Vilket motsvarar ungefär 22 hushåll. Alltså så lönar det sig i slutändan att ha vattenkraftverk, även i hemmet. Ifall 22 hushåll skulle betala sina elräkningar under ett år tillsammans skulle det ligga åp runt 500 000 tusen kronor vilket är en kostnad på nästan fem gånger så mycket som turbinen. Alltså så sparar du en hel del pengar i slutändan.

Alltså, för att vi ska kunna få ett längre liv här på jorden behöver vi en förändring. Genom att använda sig av förnybar energi bidrar vi inte till växthuseffekten och jorden kan bevaras längre. Så vill du vara delaktig i denna miljöförändring? Installera turbin till hemmet för att få en snurrande energi!

Källförteckning:

Lego Elektronik AB. Vattenkraft. Tillgänglig: http://home.swipnet.se/~w-22665/vatten.html
Datum då du besökte sidan: 1/10-2014

Eon (2014). Vattenkraft. 3 januari. Tillgänglig:
Datum då jag besökte sidan: 3/10-2014

Ingrid Monthan och Gleerups Utbildning AB (2011). Förnybara energikällor. Tillgänglig: http://www.gleerupslms.se/gbook/?id=54&contentid=4583#link_507dafc0c4dc3
Datum då jag besökte sidan: 20/9-2014

Vattenfall. Spar pengar på vatten. Tillgänglig: http://www.vattenfall.se/sv/spara-vatten.htm
Datum då jag besökte sidan: 30/9 - 2014

Eon försäljning. Teckna elavtal. Tillgänglig: http://www.eon.se/privatkund/Produkter-och-priser/Elavtal/Teckna-Elavtal/
Datum då jag besökte sidan: 8/10 - 2014

Energirådgivaren (2011) El förbrukning i en genomsnittlig villa respektive lägenhet. Spetember. Tillgänglig: http://www.energiradgivaren.se/2011/09/elforbrukning-i-en-genomsnittlig-villa-respektive-lagenhet/
Datum då jag besökte sidan: 8/10 - 2014

Wiveca Ström [Elektronisk]. (2014). Kraft från vattnet. Bohusläningen, 2 oktober.
Tillgänglig: http://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=057350201410021C60FAE09BD061424CDCCE74202DA260&serviceId=2

Resonemang kring mina källor:
Min första källa kommer i från företaget Lego Elektronik AB och rubriken på artikeln heter vattenkraft. Det är en källa som informerar eftersom det är en reklam hemsida för just deras produkter. Lego Elektronik AB informerar alltså läsaren om vad en turbin kostar osv. Det finns inget datum på när källan uppdaterades men jag tycker inte att det spelar så stor roll när det handlar om priser. Oftast så sänks eller höjs priser inte speciellt mycket därför tycker jag att det är en trovärdig källa. Vart jag hittade informationen står i min källförteckning. Jag tror att det här är skrivet för att sälja produkter och informera människor om vad ett minikraftverk kostar.

Nästa källa kommer i från Eon som är ett el bolag i Sverige. Artikelns namn är vattenkraft. Sidan är uppdaterad den 3 januari i år vilket är en relativt ny källa. Det jag använde från artikeln var hur stor av Sveriges elproduktion som är vattenkraft. Den förändras säkert lite varje dag men jag tror inte det är så stor skillnad. Hemsidan finns till för att både informera och påverka människor. För att vara lite mer säker att källan var korrekt så googlade jag på elproduktion i Sverige och på ett fler tal hemsidor bland annat DN (http://www.dn.se/ekonomi/elskolan/vattenkraft-och-karnkraft-ger-sverige-el/) stod det samma andel i procent. Då blev källan mer trovärdig och jag valde att använda den. Jag tror att källan är till för att informera människor om hur mycket förnybar energi som vi använder i Sverige. De vill nog få människor medvetna om olika saker som har med miljön att göra i Sverige och få de att tänka om när det använder energi.

Gleerupslms.se är ett företag som gör läroböcker i både bokform och på internet. De har alltså information som är godkänd att använda i skolan. Boken är skriven 2011 av Ingrid Monthan. Därför har jag valt att använda mig av denna källa. Informationen är trovärdig och jag visste en hel del om det här innan vilket gjorde att det blev lättare att bestämma ifall jag skulle ha med källan eller inte. Boken är skriven för att lära ut saker till elever i årskurs 7-9.

Vattenfall.se har ansvar över nästa källa. Det finns ingen författare till denna artikel men det står att Vattenfall  själva har skrivit den. Denna källan använde jag till att hitta hur mycket vatten en människa i Sverige använder per dag och det fick jag ett utmärkt svar på med hjälp av denna källa. Vattenfall är ett stort företag som många människor känner till och de flesta som jobbar på Vattenfall är experter på det de gör, därför ser jag denna källa som trovärdig. Dessutom är Vattenfall statligt ägt vilket innebär att informationen troligen granskas noga innan den läggs ut på webben. Jag tror att informationen är skriven för att vi ska bli mer medvetna om hur mycket vatten vi använder per dag och hur vi ska minska vatten användningen för att spara pengar och hjälpa miljön.

Jag har använt ytterligare en källa från Eon. Den här artikeln har titeln Teckna elavtal och artikeln är tillför att informera personer om vad just Eons elpriser ligger på. Jag litar på denna källan just för att det är ett väldigt stort företag som tidigare har varit statligt ägt av Tyskland. Syftet med källan är att informera personer om vad Eon har för elpriser och varför man ska välja just de.

Nästa källa kommer ifrån Energirådgivaren.se och handlar om hur mycket kWh en villa respektive lägenhet gör av med på ett år. De ger både information och försöker påverka läsaren genom att tänka om. Hur mycket energi använder jag egentligen och hur kan jag minska detta? Källan har förslag på bland annat Eon och visar att personen har hittat delar av sin information där. Detta är en genomsnittlig undersökninig och därför tror jag inte att det skiljer sig så mycket från hem till hem i kWh. Artikeln publicerades 30 september 2011. Även Eon har tagit upp samma andel kWh på sin egen hemsida och därför väljer jag att lita på källan eftersom flera olika källor skriver samma information (http://www.eon.se/privatkund/Energieffektivisering/energiradgivning/normal-elforbrukning/).

Min sista källa hittade jag på Mediaarkivet. Det är en tidningsartikel som kommer från Bohuslänningen som är en lokaltidning i Bohuslän. Artikeln är skriven i år den 2 oktober vilket är drygt en vecka sedan. Alltså är informationen väldigt ny och saker och ting har troligen inte förändrats speciellt mycket på åtta dagar. Jag tror att artikeln är till för att påverka andra människor till att kanske själva skapa ett vattenkraftverk men också en del information eftersom de skriver om hur mycket energi de kan utvinna m.m.

En källa som jag valde att inte ha med kommer i från wikipedia.com
(http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rnybara_energik%C3%A4llor) Jag valde att ej använda denna källa för att Wikipedia är en sida där allmänheten kan skriva, alltså vem som helst. Alltså kan du inte veta att informationene stämmer på samma sätt som du kan i en lärobok. Självklart kan du jämföra informationen med andra hemsidor om liknande saker men jag tycker fortfarande inte att Wikipedia är en trovärdig källa. Vem som helst kan gå in och redigera en artikel och det dröjer ett tag innan de som jobbar på Wikipedia kollar igenom artikeln och ser så att informationen stämmer. Då kan du alltså gå in på den utan att den är rättad.

fredag 31 januari 2014

Utföra en egen laborationsrapport

Laborationsrapport - Bygg ett mikroskop
Clara Havinder 31/1 - 2014

Uppgift: Att lära sig hur man bygger en modell av ett mikroskåp. Min målsättning på denna laboration är att förstå hur ett mikroskåp byggs upp och att skriva en utförlig och försåtlig laborationsrapport. 

Syfte: Vi ska lära oss att kunna planera och genomföra en egen laboration.

Material:
  • Optisk bänk
  • + 10 och + 15 lins
  • Ett föremål att förstora
  • Muffar 
  • Prismabord


Utförande:
Börja ta fram din optiska bänk och allt annat material.
1. Sätt fast lins +10 på nummer 20 på den optiska bänken. 
2. Ta sedan lins +15 och sätt tio centimeter framför lins +10. 
3. Placera sedan föremålet du ska förstora på ett prismabord 15 centimeter ifrån lins +15. Eftersom lins +15 har en brännpunk som är 15 cm framför sig. 
4. Kolla sedan ifall föremålet förstoras och ifall föremålet inte förstoras prova att ändra avstånden mellan linserna eller prova nya linser. 

Hypotes: Jag tror att vi kommer lyckas göra ett mikroskop. Vi ska använda konvexa linser eftersom de konvexa linserna förstorar föremål när man kollar genom linsen.

Resultat:


Slutsats:

onsdag 25 september 2013

Robotar del 4

Utmaning Krocka och vända
Jag byggde på delarna som behövdes för utmaningen. Det gick ganska snabbt och smidigt. När jag skulle pröva den så gick det inte så bra. Min robot körde utanför banan. Sen fick jag göra några justeringar och på andra försöket fungerade det. Det var däremot lite svårt att filma det eftersom jag var själv den lektionen.

Sen skulle jag bygga på en ljus sensor. Men det visade sig att hela vår bil var fel byggd så vi fick bygga om den på nytt men det fungerade inte. Så det är den utmaningen min grupp har kvar. 


onsdag 11 september 2013

NO - robotar del 3

På NO lektion har jag hunnit med två utmaningar till. Den första gick ut på att man skulle köra i en kvadrat och sen i en cirkel. Det tog ett tag innan jag fattade och det dök upp några problem på vägen. Men med hjälp av Lisa så förstod vi hur vi skulle göra och vi lyckades ganska bra. Det ända problemet var att vår bil körde lite snett fast vi hade ställt in allt rätt.

Nästa utmaning jag gjorde var att parkera roboten på en "parkeringsplats". Det var bara att följa instruktionerna, testa och göra lite ändringar. Jag hann däremot inte klart med den så fortsättning följer...


fredag 16 november 2012

NO reflektion lecablock

Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?
Jag jobbade hela tiden och koncentrerade mig bra. 

 Vad hade du velat förbättra?
Jag skulle vilja göra en annan form på min planteringslåda. Annars är jag nöjd med allt.

 Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?
Det fungerade bra med den ritningen som jag ritade och jag behövde inte ändra något. 

 Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?
Jag tror det kommer bli svårt med de som har gjort runda planteringslådor. Det kan bli svårt att sätta ihop lecablocken för de är rektangulära.

 Hur ska vi lösa de problemen?
Jag tror vi får såga till lecablocken så de får en ”rund” kant. 

 Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?
Lecablock gjuts av lecakulor och sluring (cementvatten) till fyrkantiga stenar. Cement är ett sorts pulver som reagerar med vatten. När det reagerar med vatten stelnar det och blir ej lösligt med vatten längre.

wikipedia.se

 Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?
Det finns sina fördela med att mura hus med lecablock istället för trästomme. En av fördelarna är att luften är innesluten i varje lecakula som ger alla blocken isolerade egenskaper. Det finns även fler verktyg som fungerar bättre till lecablocken.

 Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?
Det finns vissa nackdelar med att bygga med lecablock en av de är, att det går åt mycket energi när man ska framställa lecablocken.

ekobyggportalen.se



Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?
De är lätta att tillverka och det finns mycker av de.


Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?
Det isolerar bättre och det ser även finare ut.

Uppdelning av färger NO labb


Uppdelning av färger
Uppgift: Vilka färger finns det i blad?

Syfte: Lära sig kromatografi och vilka färger som finns i blad.

Hypotes: Jag tror att det finns någon färg till i bladet och inte bara grönt. Bladen har som nerver och de finns ibland inuti bladet och dom kanske är en annan färg t.ex vitt eller gult.

Material: 
  • mortel
  • blad
  • aceton
  • bägare
  • sax
  • filtrerpapper
  • tuchpennor
  • vatten

Utförande: 

Blad
Vi började att hämta alla sakerna som vi behövde. Sen la vi ner blad och accetonsprit i en skål och krossade balden med en mortel. Efter vi hade blandat blandningen satte vi i filtret i glaset och sen fick det stå där i 20 - 30 minuter.

Tuchpennor
Vi hämtade alla sakerna och ritade små prickar med tuchpennorna på ett filter. Sen la vi ner pappret i en bägare med vatten, men det var bara pappret som fick nudda vattnet och inte prickarna. Sen fick det stå så en stund.

Slutsats: 
Färgpennorna
Det behövs ett lösningsmedlem som löser upp färgen när man använder kromatografi. 

Små molekyl (färger) klättrar högt i pappret. Stora orkar inte så högt.

Resultat: 
Tuchpennorna 
De varnliga smetade ut sig på pappret i vattnet men de vattenfast gjorde inte det. Man kunde även se vilka olika färger pennorna och hur mycket det var av varje färg.

Blad
Bladens färger är gul, grön, vit och rödbrun.

Varför gör träd och buskar på det här viset? 
När det gröna klorofyllet bryts ned på hösten blottas de gulfärgade karotenoider — näringsämnen — som redan finns i bladen.

Är det överallt så på jordklotet?
Alla träd tappar inte sina träd. Men varför vet jag inte.

Vad är och gör klorofyll? Var i växten finns det?
Klorofyll är det gröna i bladen. Det gör så att bladen blir gröna.

Tack vare klorofyll kan växterna utföra det vi kallar fotosyntes. Förklara fotosyntesen med ord och med kemisk formel. vad är fotosyntesens uppgift?
Bladet blockar upp solenergi och skapar druvsocker och syre. Vi andas ut koldioxid och det tar bladet. 

torsdag 6 september 2012

Svavel och järn



Grundämnena svavel och järn


Uppgift: Vilka egenskaper har svavel? Vilka egenskaper har järn? Hur kan vi dela upp en blandning av svavel och järn? Om vi värmer på blandningen vad händer då? Samma egenskaper?

Syfte: Att undersöka egenskaper och veta vad en kemisk förändring är.

Hypotes: Jag tror att när man värmer blandningen blir det en smet av det och för att skilja på blandningen kan man ta en magnet och då kanske det delar på sig för jag tror att järn är magnetiskt.

Material: 

  • Magnet
  • bägare
  • sked 
  • vatten 
  • brännare
  • provrör 
  • tändstickor

Utförande: Egenskaper: färg, magnetiskt, smältning, löslighet, brännbarhet, struktur och lukt.

Vi började med att hälla upp 1 g svavel i en muffins form och 2,5 g järn pulver i en muffins form. Efter det kollade vi på färgen, ifall det var magnetiskt, lukten och struktur. Efter det blandade vi svavel och järn och försökte dela på det med en magnet. Vi drog med magneten utanpå provröret och järnet följde med magneten men inte svavlet. Efter det värmde vi upp blandningen i en ugn. När det var tillräckligt varmt tog vi ut röret ur ugnen och krossade provröret med en hammare. Sen undersökte vi samma saker igen som vi gjorde innan, färg och utseende och sånt.

Resultat: Innan bränning: Järn var magnetiskt men inte svavel. När man blandar svavel och järn så med hjälp av en magnet går det att dela på den för järnet är magnetsikt. Färgen på järnet är mörkgrå och svavlet har en ljus gul färg. Järnet luktar järn och svavlet luktar lite surt. Järnet är fortfarande magnetiskt när man blandar det med vatten men inte lika magnetsikt som innan. Svavlet flyter i vatten, men järnet sjönk bara till botten. 


Efter bränning: Blandningen luktar varmt och järn. Järnet kan man fortfarande se och det är mörkgrått ungefär samma färg som innan, svavlet är lite guldigt. Hela ”klumpen” blev magnetsik. Men den är intel lika magnetisk.

Slutsats: Min hypotes stämde. Jag hade rätt att det gick att dela på blandningen med hjälp av en magnet. Jag hade också rätt med att järn är magnetiskt.  

Felkälla : Vi har inte vägt upp svavel och järn tillräckligt noga och kan inte blanda det tillräckligt bra så allt reagerar. Därför finns det järn kvar som är magnetiskt.

Förbättring: Vi kan använda en bättre våg med t ex hundradels gram och blanda mer noggrant. Man kan undersöka fler egenskaper.

Svavel --> Järn = Järnsulfid
S --> Fe = FeS

Löslighet av socker


Löslighet av socker
Uppgift: Du ska lösa 6 sockerbitar i 1 dl vatten så fort som möjligt.

Syfte: Att veta vad som påskyndar lösligheten.

Hypotes: Jag tror att det löses upp snabbare i varmt vatten än i kallt vatten. Om man t.ex kokar pasta förlänge så blir den mjuk och pastan löses upp. Jag tror det går fortare ifall man blandar runt sockerbitarna med en sked i vattnet.

Material: 6 sockerbitar, 1 dl vatten, bägare, sked och en mobil eller liknande som kan ta tiden.

Utförande: Vi la i varmt vatten i en bägare och la i sockerbitarna. Efter det blandade vi runt och mosade sockerbitarna med hjälp av en sked.

Resultat: Från det jag la ner sockret och tills det löses upp tog det 2.51.9 minuter.

Slutsats: Vår hypotes stämde men det skulle nog gå fortare ifall vi krossade sockerbitarna innan vi la i de i vattnet. 

Sammanfattning: Finfördela = krossa, värme, blanda/röra om, röra runt snabbt.

Felkällor: Alla sockerbitar är inte lika stora, man skulle kunna väga sockerbitarna för att få samma mängd. Olika mycket vatten, mät i mätcylinder för noggrannare mätning.

Förbättring: Vi skulle kunna finfördela innan vi la i sockerbitarna i glaset.


Det här är när vi har lagt i sockerbitarna i glaset. 


Tenn


Tenns egenskaper

Uppgift: Har tenn samma egenskaper före och efter smältning?

Syfte:  Att veta vad fysikalisk förändring är.

Hypotes: Jag tror att egenskaperna kommer ändras, men jag tror inte alla egenskaperna ändras utan bara vissa. 

Material: Tenn, spik, batteri, lampa, sladdar, smältdegel, porslinslock.

Utförande: Vi började att kolla på färgen. Efter det kollade vi ifall tennet ledde ström, sen ristade vi in några sträck i metallen med en spik. När vi var klara med det skrev vi en hypotes. Sen satte vi på gasen och la tennet i en smältdegel. Vi lät tennet smälta och sen la vi över det i porslinslocket. Efter det gjorde vi samma saker som vi började med.

Resultat: 
Före: Vid böjning knakar metallen. Det går att rista in med spiken i metallen. Tennet leder ström. Färgen är silvrig och glansig men samtidigt lite matt. 

Efter: Den går att böja. Man kan inte rista in lika lätt men det går.  Tennet leder fortfarande ström. Färgen är mer grå än silvrig och färgen är mycket mattare och glänser inte lika mycket. 


Slutsats: Min hypotes var inte helt rätt. Alla egenskaper som var före smältningen fans kvar efter smältningen. Det ända som var skillnad efter åt var att tennet var lite svårare att böja och lite svårare att rista i. 


Det här är när vi smälter tenn.