Starcrossed Helena

Problem:

• Erinnyerna
• Lucas, Jason, Hector, Ariadne och Charlotte

Erinnyerna är tre flickor med blodiga fingrar. De dyker upp i Helenas huvud när hon sover ungefär som en dröm. Men ibland kan Helena höra de viska när hon är vaken. Det är som de kontrollerar henne. De vill straffa människor som har gjort något ont men Helena har aldrig gjort något ont.

Det är inte bara Helena som kan se och höra Erinnyerna utan det kan även syskonen Delos. De är Lucas, Jason, Hector, Ariadne och Charlotte. Helena trodde hon var ensam på ön med sin styrka, snabbhet och sitt kloka huvud. Men när syskonen Delos kom till ön upptäckte hon att hon inte var ensam. 

Helena och syskonen är nära på att döda varandra så fort de träffas men ingen vet riktigt varför de vill de. 

Jag tror att det är Erinnyerna som tar över deras sinnen när de möts. Därför vill de döda varandra.

Jag tror att problemet kommer lösas genom att de kan tillslut kontrollera sina sinnen utan att Erinnyerna tar över de och att de bekämpar Erinnyerna. Eftersom de är starka, snabba och kloka.

The Empty School

The text is about two girls and a boy. They are best friends. One day when they had a break something wierd happened. The lesson should have started at three o´clock but the bell never rang. They thought it was wierd so they went in to the school and started searching for the teachers. They couldn’t find them anywhere. But the teachers cars were still in the school parking and the coffee cups were still warm. 

English crossword

Religion

Abrahamitiska religionerna - likheter, skillnader och problem

De abrahamitiska religionerna - islam, judendom och kristendom -  har samma stamfader, Abraham. 

Kortfattat om de tre religionerna

 Det finns cirka 20 miljoner judar på jorden. Innan andra världskriget tror man att det fanns ungefär 30 miljoner. Judar finns i USA, Israel och Europa. Det finns judar på andra ställen men det är här de flesta judar bor. I Sverige bor det 20 000 judar. Judendomens symbol är en stjärna och som även finns på Israels flagga. Judendomen har en Rabin som motsvarar kristendomens präst. Man går i en Synagoga och ber. Synagogan motsvarar de kristnas kyrka.

Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer. Det finns flest muslimer i Mellan östern, Nord Afrika och i Indonesien. Det finns ca. 180 miljoner muslimer i Indonesien. Imam motsvarar judendomens Rabin. Precis som judendomen har islam en symbol, det är en måne. Inom Islam så går man och ber i en moské.

Det finns 2 miljarder kristna på jorden. Det finns kristna i alla världs delar i hela världen med det finns flest i Europa, Nord och syd Amerika, norra Asien och norra Afrika. De kristnas symbol är ett kors. Korset symboliserar korset som Jesus korsfästes på. Man har gudstjänst och ber i en kyrka.

Skrifter

De abrahamitiska religionerna har varsin helig skrift. Kristendomens heliga skrift heter bibeln. Judendomens heter Tanak och islams heter Koranen.

Helig dag

De tre religionerna har alla en helig dag. Kristendomens heliga dag är söndag och det är även då man har gudstjänst i kyrkan. Judendomens heliga dag är lördag. Den heter med ett finare ord Sabbat. Islams heliga dag är fredag. 

Levnadsvillkor och regler

Ett exempel på en regel inom judendomen är att man inte får blanda mjölk och kött. Ett annat exempel är att man måste äta halal slaktat kött som innebär att man slaktar djuret på ett sätt som gör att djuret lever längre. Man skär av en blodådra i halsen och sen låter man allt blod rinna ut. Precis som kristendomen har judendomen gudsbud, men de har 613 stycken. De här är tio av de buden och de kallas Halacha:

1. Tro på Gud
2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgade dagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet

Islam har också levnadsregler. De har ett par regler som kallas Sharialagarna. Ett exempel på en lag eller regel är att man inte får äta griskött. Man ska även be fem gånger om dagen om man är en helt rättrogen muslim. De fem grundläggande målsättningarna som står i Sharialagarna är:

1. Livet

2. Förnuftet

3. Religionen

4. Egendomen

5. Fortplantningen.

De fem straffsatserna som står i Sharialagarna lyder så här:

1. Äktenskapsbrott utanför äktenskapet

2. Stöld

3. Rån

4. Falsk anklagelse för äktenskapsbrott

5. Berusning

Kristendomen har tio gudsbud som man ska följa. Buden lyder så här:

1. Du skall inga andra gudar hava jämte mig
2. Du skall icke missbruka Herrens, din Guds namn, ty Herren skall icke låta den bli ostraffad, om missbrukar hans namn.
3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.
4. Hedra din fader och din moder, för att må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
5. Du skall icke dräpa.
6. Du skall icke begå äktenskapsbrott.
7. Du skall icke stjäla.
8. Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall icke hava begärelse till din nästas hus.
10. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.

När man jämför buden är det många av dem som har samma betydelse till exempel budet om att man inte får begå äktenskapsbrott och att du inte får stjäla. Detta kan bero på att religionerna härstammar från samma person, Abraham. 

Olika inriktningar inom religionerna

Kristendomen har tre inriktningar - ortodox, katolsk och protestantisk. Den största inriktningen är katolicismen, som t.ex finns i Polen, Vatikanstaten, Italien och Spanien.

Inom judendomen finns det reformjudendom, konservativ judendom och ortodox judendom. Reformjudarna tycker det är viktigt att anpassa sig efter det nutida samhället och de följer oftast inte alla gudsbuden. Konservativ judendom innebär att man ska följa det judiska sättet att leva på, men att man ändå kan tolka guds bud på nya, positiva sätt.

Inom islam finns inriktningarna Sunni och Shia. Det finns många problem mellan Sunni- och Shiamuslimer i mellanöstern, t.ex i Irak och Syrien. Man bråkar bland annat om att Sunnimuslimerna anser att Muhammed är den ända profeten och att han inte hr någon efterträdare. Medan Shia tror att Muhammed har en efterträdare.

Heliga platser

Jerusalem är en viktig plats för de abrahamitiska religionerna. I Jerusalem är det ofta bråk och det beror på att Jerusalem är en helig plats för de tre religiionerna.

I Jerusalem finns Klippdomen, eller Klippmoskeén som den också kan kallas, som tillhör Islam. Klippmoskeén är en helig plats för muslimerna för att man tror att det var där Muhammed for upp till himmeln. 

Kristendomens heliga plats i Jerusalem är Heliga gravens kyrka. Man tror att kyrkan byggdes ungefär ca 300 år efter vår tidräkning (år 0). Man tror att Jesus blev begravd där efter korsfästelsen. 

Judendomens heliga plats är Västra muren. Västra muren är allt som finns kvar från judarnas tempel. Templet förstördes av romarna år 70 e.Kr.

Gud

De tre religionerna har en och samma gud. Men ändå bråkar man om att den ena är bättre än den andra. Inom judendomen heter gud Jehova. Kristendomens gud heter Gud och inom islam heter gud Allah.

Profeter

Muhammed, Jesus och Mose, är de tre största profeterna inom islam, kristendom och judendom. Jesus är kristendomens största profet. Mose är judendomens och Muhammed är islams största profet.

Högtider

Islam, kristendom och judendomen har olika högtider. Några av högtiderna är ramadan, jul, påsk, veckofesten och försoningsdagen.

Påsk firar man både inom judendomen och i kristendomen. Judarna kallar påsken för pesach. Man firar inte påsken av samma anledning. Inom kristendomen firar man Jesu födelse i, men inom judendomen firar man påsk till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Man firar däremot båda religionernas påsk med en festmåltid.

Ramadan är en högtid inom islam. Den infaller i den nionde månaden enligt den muslimska kalendern. Ramadan innebär att man ser hur de fattiga har det. Man får inte äta när solen är uppe. Ramadan varar i en månad. Efter ramadan är slut är det fest i tre dagar.

Veckofesten, eller Shavout som den också kallas, är en judisk högtid. Man firar Shavout sju veckor efter påsk. Man firar den här högtiden till minne av hur gud gav judarna Tora. Det är den viktigaste delen i Tanak.

Judendomen och kristendomen har några högtider gemensamma. Däremot har inte islam någon högtid gemensamt med judendomen eller kristendomen.

Det här är de tre religionernas olika ställen där man kan be, gå i gudstjänst osv. På den fösta bilden ser man en moské, på den andra bilden ser man en synagoga och på den sista en kyrka.                         

Andra konflikter

Israel-Palestina-konflikten handlar om att muslimer och judar bråkar om vem som har rätt till marken i området där Palestina och Israel ligger. Konflikten startade redan för ca 100 år sedan då judar (sionister) invandrade till Palestina, och den pågår än idag. 

I Egypten finns det ett annat exempel på en konflikt mellan religionerna. Där de kristna kopterna och muslimerna inte kommer överens.

Läs logg 2 - Kapten Grants barn

Ett par sjömän är ute med sin båt Duncan då de fångar en stor haj med en flaskpost. I flaskan finns det en lapp med ett brev. Det står att det är en Kapten vid namn Kapten Grant och två sjömän som behöver hjälp, de är tillfånga tagna på en ö av grymma indianer.

Sjömännen, lord Edward, Mary Grat och hennes bror åker iväg för att rädda Kapten Grant. De seglade till olika ställen i världen och försökte hitta Kapten Grant. Efter ett tag kom de på att flaskan kanske hade åkt igenom en flod ner i havet oh de började leta vid floder.

När de gick i land på en ö blev det helt plötsligt en jordbävning. Alla hittades förutom Peter Grant, de var tvungna att hitta honom.

Radio debatt

Radio debatt

HKK - laga en egen måltid

HKK - måltids planering

Måltid: Tacos

Hälsa: Vi tänkte på matcirkeln och tallriks modellen, vi fick med allt i matcirkeln förutom frukt och bär.    Vi tänkte även på att ifall vi tog med mycket grönsaker som är bra för hälsan, eftersom de innehåller mycket vitaminer. Köttet innehåller proteiner och bröder kolhydrater.

Miljö: Vi ville har närproducerad och ekologisk  eftersom det är miljövänligt. Vi gör bröden själva istället för att de ska göras i fabrik. Det är bra att göra bröden själv eftersom det blir godare, men även för att man släpper inte ut massor av gaser som en fabrik gör. Vi gör också egen tacokrydda som är mer miljövänligt eftersom då behövs det inte fabriker som gör det, och det blir inte utsläpp. Det drar heller inte lika mycket el, eftersom i fabriken använder man maskiner som drar mycket el som gör kryddan och ifall man då själv gör kryddan drar det inte lika mycket el och det är en sak som man kan säga på både miljö och ekonomi.

Ekonomi: Vi gör eget tortilla bröd som är mycket billigare än de man köper i affären och mycket godare. Vi gör också egen tacokrydda som blir billigare. 

Varför vi vill göra måltiden

Vi vill göra måltiden för att den är god och ganska lätt att laga. Vi valde den även för att den har med alla utom en del av mat cirkeln och alla från tallriks modellen. Den är dessutom nyttig och vi kommer använda ekologiskt och närproducerat och då blir den miljövänlig i stort sett.

Inköps lista:

Köttfärsen

150 g nötfärs

1 tsk olja

1/2 gul lök

1/2 vitlöks klyfta

2 krm salt

1/2 tsk spiskummin 

1/2 chilipulver

1/2 msk tomatpuré

Tillbehör

1 tomat

1 1/2 dl ost

1/4 hackad gurka

1 msk majs

10 svarta oliver

1/6 isbergsallad

1 dl cream fresch

1 msk taco sås (medium)

Bröd

3 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

1 krm salt

1 1/2 msk flytande matfett

Start - slut

Vi ska börja med köttfärsen eftersom den har i många ingredienser som tar ganska lång tid att göra. Sen ska vi blanda ihop degen till bröden. Efter det börjar vi sjuda köttfärsen i en panna. Efter det börjar vi hacka grönsakerna. När färsen är nästan klar läger vi på bröden i stekpannan, sen är allt klart.

Pris: 

59,75 kr

Enskilt:

Jag har valt mest efter hälsa, men även miljö och ekonomi. Våra tillbehör (grönsaker och bröd) har vi tänkt mycket på hälsa. Vi tog med många grönsaker eftersom det är nyttigt och bra för hälsan. Vi ville att grönsakerna, och maten skulle vara ekologisk. Det ekologiska är dyrare än det som inte är ekologiskt men jag tycker det är viktigt att man köper ekologiskt för att några koronor är inte så mycket och ifall det kan rädda vår jord, och alla utsläppen, avgaser osv så tycker jag det är värt att betala lite mer. Vi tänkte även på miljön när vi gjorde vårt val, vi ville ha ekologiskt. Egentligen borde vi stryka några av grönsakerna eftersom det inte är säsong för de just nu. Bröden är bra att vi gör själva eftersom det är mer miljö vänligt och även billigare än ifall man skulle köpa de färdiga. Något som också är viktigt är att de är godare. 

När jag ska göra köttfärsen ska jag använda mig av metoden att sjuda som innebär att jag har köttfärsen i vätska i det här fallet vatten och låter det sjuda där på 98 - 99 °. När jag ska riva min ost kommer jag använda ett rivjärn. När jag ska pressa min vitlök kommer jag använda en vitlökspress. När jag hackar mina grönsaker kommer jag använda en förskärare. 

Reflektion:

Jag tyckte måltiden blev jättegod. Den såg väldigt god ut för vi la upp det snyggt. Konsistensen blev bra men jag gillade inte oliverna. Men det är ju upp till var och en. 

Vår arbetsplanering fungerade ganska bra, det ända var att vi skulle börjat hacka grönsakerna och fixa det en stund innan och inte precis när maten var klar. Annars fungerade den bra. 

Radio debatt - manus

Programledare: Marko

För som Roger Lundquist: Anton

Emot som Sofia Åkersson: Clara

Betala för skolmaten

Intro till programmet

Marko: 

God morgon och välkommen till Radio P8

Många tycker att skolmaten inte smakar speciellt gott. Därför tror många att man kan få högre kvalité och godare mat ifall man betalar lite extra för maten.

Vi har två personer här idag som ska debattera. 

Dagens ämne i debatten är ifall man ska betala för skolmaten eller inte.

Vi har Roger Lundquist här som är chef för skolmaten i Lund. Vi har också Sofia Åkersson här som jobbar med skolmats frågor inom Skånes län. 

Marko: Välkomna till radio P8 Sofia och Roger. Ni ska debattera om skolmaten. 

Roger du är väll för att betala för skolmaten?

Anton: Ja, det är jag. Ger bättre kvalité, bra ifall de blir mätta, alla borde gilla maten.

Ifall vi betalar lite extra för skolmaten kan vi få bättre mat och högre kvalité, barnen blir också mätta.

Clara: Tycker du bra att man ska betala? Alla inte råd.

Anton: Ja, men det borde finnas ett alternativ till gratis skolmat också.

Clara: Men då kostar maten mer att köpa in och då måste man kanske sänka lönerna till personalen, och då kanske de slutar pågrund av för låg lön.

Marko: Men ifall vi nu ska prata om att betala för skolmaten vad är era argument för och emot?

Clara: Alla i samhället har inte lika mycket pengar och i genomsnitt så skulle det kosta 24.80 kr per portion, och för att vi då skulle få godare mat så kanske man skulle behöva lägga till 10 - 20 kr om dagen och då skulle det bli 50 - 100 kr extra i veckan. Då är frågan vem som ska betala det, för jag tror inte alla har råd med så mycket pengar per månad.

Anton: Jag håller med dig delvis, men det är då vi kommer in på det här med gratis mat igen, det skulle ju bli bra. För då slipper de eleverna som inte har råd att betala.

Clara: Jo, men då syns det väldigt tydligt vem som inte har råd och vem som har råd . Sen som jag sa innan måste de köpa in mer mat och troligen ge folk sparken eller så kommer de få lägre löner.

Anton: Jo, men barnen i skolan blir ju piggare ifall de äter ordentligt och de koncentrerar sig bättre i klassrummen då.

Clara: Men ifall de vill ha högre kvalité på skolmaten så skulle det troligen ta längre tid att laga och då skulle mat personalen behöva jobba längre. Då skulle troligen personalen vilja ha högre lön eftersom de jobbar längre och det har kanske inte alla skolor råd med.

Anton: Men då kanske man skulle behöva få sparka viss personal? Eftersom det kostar mindre ifall man slipper ge ut löner.

Clara: Men då måste den personalen jobba längre än tidigare. 

Marko: Det var allt för idag, och vi tackar Sofia och Roger för att ni kunde komma. 

Anton: Ja, tack så mycket för att jag fick komma.

Clara: Tack.

Marko: Ifall vi nu ska sammanfatta den här debatten, så vill barnen i skolan ha högre kvalité som troligen leder till att föräldrarna behöver betala pengar för maten. Ifall barnen då vill ha godare mat leder det till att det ofta tar längre tid att laga och då måste personalen jobba längre som sen leder till högre löner. Vi tackar ännu en gång för att Sofia och Roger var hör. 

Hejdå! Nu blir det dags för Kikki att hålla i 50 låtar no stop.

Egypten

NO reflektion lecablock

Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?

Jag jobbade hela tiden och koncentrerade mig bra. 

 Vad hade du velat förbättra?

Jag skulle vilja göra en annan form på min planteringslåda. Annars är jag nöjd med allt.

 Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?

Det fungerade bra med den ritningen som jag ritade och jag behövde inte ändra något. 

 Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?

Jag tror det kommer bli svårt med de som har gjort runda planteringslådor. Det kan bli svårt att sätta ihop lecablocken för de är rektangulära.

 Hur ska vi lösa de problemen?

Jag tror vi får såga till lecablocken så de får en ”rund” kant. 

 Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?

Lecablock gjuts av lecakulor och sluring (cementvatten) till fyrkantiga stenar. Cement är ett sorts pulver som reagerar med vatten. När det reagerar med vatten stelnar det och blir ej lösligt med vatten längre.

wikipedia.se

 Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?

Det finns sina fördela med att mura hus med lecablock istället för trästomme. En av fördelarna är att luften är innesluten i varje lecakula som ger alla blocken isolerade egenskaper. Det finns även fler verktyg som fungerar bättre till lecablocken.

 Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?

Det finns vissa nackdelar med att bygga med lecablock en av de är, att det går åt mycket energi när man ska framställa lecablocken.

ekobyggportalen.se

Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?

De är lätta att tillverka och det finns mycker av de.

Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?

Det isolerar bättre och det ser även finare ut.