Ett par sjömän är ute med sin båt Duncan då de fångar en stor haj med en flaskpost. I flaskan finns det en lapp med ett brev. Det står att det är en Kapten vid namn Kapten Grant och två sjömän som behöver hjälp, de är tillfånga tagna på en ö av grymma indianer.
Sjömännen, lord Edward, Mary Grat och hennes bror åker iväg för att rädda Kapten Grant. De seglade till olika ställen i världen och försökte hitta Kapten Grant. Efter ett tag kom de på att flaskan kanske hade åkt igenom en flod ner i havet oh de började leta vid floder.
När de gick i land på en ö blev det helt plötsligt en jordbävning. Alla hittades förutom Peter Grant, de var tvungna att hitta honom.
måndag 26 november 2012
onsdag 21 november 2012
HKK - laga en egen måltid
HKK - måltids planering
Måltid: Tacos
Hälsa: Vi tänkte på matcirkeln och tallriks modellen, vi fick med allt i matcirkeln förutom frukt och bär. Vi tänkte även på att ifall vi tog med mycket grönsaker som är bra för hälsan, eftersom de innehåller mycket vitaminer. Köttet innehåller proteiner och bröder kolhydrater.
Miljö: Vi ville har närproducerad och ekologisk eftersom det är miljövänligt. Vi gör bröden själva istället för att de ska göras i fabrik. Det är bra att göra bröden själv eftersom det blir godare, men även för att man släpper inte ut massor av gaser som en fabrik gör. Vi gör också egen tacokrydda som är mer miljövänligt eftersom då behövs det inte fabriker som gör det, och det blir inte utsläpp. Det drar heller inte lika mycket el, eftersom i fabriken använder man maskiner som drar mycket el som gör kryddan och ifall man då själv gör kryddan drar det inte lika mycket el och det är en sak som man kan säga på både miljö och ekonomi.
Ekonomi: Vi gör eget tortilla bröd som är mycket billigare än de man köper i affären och mycket godare. Vi gör också egen tacokrydda som blir billigare.
Varför vi vill göra måltiden
Vi vill göra måltiden för att den är god och ganska lätt att laga. Vi valde den även för att den har med alla utom en del av mat cirkeln och alla från tallriks modellen. Den är dessutom nyttig och vi kommer använda ekologiskt och närproducerat och då blir den miljövänlig i stort sett.
Inköps lista:
Köttfärsen
150 g nötfärs
1 tsk olja
1/2 gul lök
1/2 vitlöks klyfta
2 krm salt
1/2 tsk spiskummin
1/2 chilipulver
1/2 msk tomatpuré
Tillbehör
1 tomat
1 1/2 dl ost
1/4 hackad gurka
1 msk majs
10 svarta oliver
1/6 isbergsallad
1 dl cream fresch
1 msk taco sås (medium)
Bröd
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 krm salt
1 1/2 msk flytande matfett
Start - slut
Vi ska börja med köttfärsen eftersom den har i många ingredienser som tar ganska lång tid att göra. Sen ska vi blanda ihop degen till bröden. Efter det börjar vi sjuda köttfärsen i en panna. Efter det börjar vi hacka grönsakerna. När färsen är nästan klar läger vi på bröden i stekpannan, sen är allt klart.
Pris:
59,75 kr
Enskilt:
Jag har valt mest efter hälsa, men även miljö och ekonomi. Våra tillbehör (grönsaker och bröd) har vi tänkt mycket på hälsa. Vi tog med många grönsaker eftersom det är nyttigt och bra för hälsan. Vi ville att grönsakerna, och maten skulle vara ekologisk. Det ekologiska är dyrare än det som inte är ekologiskt men jag tycker det är viktigt att man köper ekologiskt för att några koronor är inte så mycket och ifall det kan rädda vår jord, och alla utsläppen, avgaser osv så tycker jag det är värt att betala lite mer. Vi tänkte även på miljön när vi gjorde vårt val, vi ville ha ekologiskt. Egentligen borde vi stryka några av grönsakerna eftersom det inte är säsong för de just nu. Bröden är bra att vi gör själva eftersom det är mer miljö vänligt och även billigare än ifall man skulle köpa de färdiga. Något som också är viktigt är att de är godare.
När jag ska göra köttfärsen ska jag använda mig av metoden att sjuda som innebär att jag har köttfärsen i vätska i det här fallet vatten och låter det sjuda där på 98 - 99 °. När jag ska riva min ost kommer jag använda ett rivjärn. När jag ska pressa min vitlök kommer jag använda en vitlökspress. När jag hackar mina grönsaker kommer jag använda en förskärare.
Reflektion:
Jag tyckte måltiden blev jättegod. Den såg väldigt god ut för vi la upp det snyggt. Konsistensen blev bra men jag gillade inte oliverna. Men det är ju upp till var och en.
Vår arbetsplanering fungerade ganska bra, det ända var att vi skulle börjat hacka grönsakerna och fixa det en stund innan och inte precis när maten var klar. Annars fungerade den bra.
Radio debatt - manus
Programledare: Marko
För som Roger Lundquist: Anton
Emot som Sofia Åkersson: Clara
Betala för skolmaten
Intro till programmet
Marko:
God morgon och välkommen till Radio P8
Många tycker att skolmaten inte smakar speciellt gott. Därför tror många att man kan få högre kvalité och godare mat ifall man betalar lite extra för maten.
Vi har två personer här idag som ska debattera.
Dagens ämne i debatten är ifall man ska betala för skolmaten eller inte.
Vi har Roger Lundquist här som är chef för skolmaten i Lund. Vi har också Sofia Åkersson här som jobbar med skolmats frågor inom Skånes län.
Marko: Välkomna till radio P8 Sofia och Roger. Ni ska debattera om skolmaten.
Roger du är väll för att betala för skolmaten?
Anton: Ja, det är jag. Ger bättre kvalité, bra ifall de blir mätta, alla borde gilla maten.
Ifall vi betalar lite extra för skolmaten kan vi få bättre mat och högre kvalité, barnen blir också mätta.
Clara: Tycker du bra att man ska betala? Alla inte råd.
Anton: Ja, men det borde finnas ett alternativ till gratis skolmat också.
Clara: Men då kostar maten mer att köpa in och då måste man kanske sänka lönerna till personalen, och då kanske de slutar pågrund av för låg lön.
Marko: Men ifall vi nu ska prata om att betala för skolmaten vad är era argument för och emot?
Clara: Alla i samhället har inte lika mycket pengar och i genomsnitt så skulle det kosta 24.80 kr per portion, och för att vi då skulle få godare mat så kanske man skulle behöva lägga till 10 - 20 kr om dagen och då skulle det bli 50 - 100 kr extra i veckan. Då är frågan vem som ska betala det, för jag tror inte alla har råd med så mycket pengar per månad.
Anton: Jag håller med dig delvis, men det är då vi kommer in på det här med gratis mat igen, det skulle ju bli bra. För då slipper de eleverna som inte har råd att betala.
Clara: Jo, men då syns det väldigt tydligt vem som inte har råd och vem som har råd . Sen som jag sa innan måste de köpa in mer mat och troligen ge folk sparken eller så kommer de få lägre löner.
Anton: Jo, men barnen i skolan blir ju piggare ifall de äter ordentligt och de koncentrerar sig bättre i klassrummen då.
Clara: Men ifall de vill ha högre kvalité på skolmaten så skulle det troligen ta längre tid att laga och då skulle mat personalen behöva jobba längre. Då skulle troligen personalen vilja ha högre lön eftersom de jobbar längre och det har kanske inte alla skolor råd med.
Anton: Men då kanske man skulle behöva få sparka viss personal? Eftersom det kostar mindre ifall man slipper ge ut löner.
Clara: Men då måste den personalen jobba längre än tidigare.
Marko: Det var allt för idag, och vi tackar Sofia och Roger för att ni kunde komma.
Anton: Ja, tack så mycket för att jag fick komma.
Clara: Tack.
Marko: Ifall vi nu ska sammanfatta den här debatten, så vill barnen i skolan ha högre kvalité som troligen leder till att föräldrarna behöver betala pengar för maten. Ifall barnen då vill ha godare mat leder det till att det ofta tar längre tid att laga och då måste personalen jobba längre som sen leder till högre löner. Vi tackar ännu en gång för att Sofia och Roger var hör.
Hejdå! Nu blir det dags för Kikki att hålla i 50 låtar no stop.
måndag 19 november 2012
fredag 16 november 2012
NO reflektion lecablock
Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?
Vad hade du velat förbättra?
Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?
Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?
Hur ska vi lösa de problemen?
Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?
Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?
Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?
Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?
Jag jobbade hela tiden och koncentrerade mig bra.
Jag skulle vilja göra en annan form på min planteringslåda. Annars är jag nöjd med allt.
Det fungerade bra med den ritningen som jag ritade och jag behövde inte ändra något.
Jag tror det kommer bli svårt med de som har gjort runda planteringslådor. Det kan bli svårt att sätta ihop lecablocken för de är rektangulära.
Jag tror vi får såga till lecablocken så de får en ”rund” kant.
Lecablock gjuts av lecakulor och sluring (cementvatten) till fyrkantiga stenar. Cement är ett sorts pulver som reagerar med vatten. När det reagerar med vatten stelnar det och blir ej lösligt med vatten längre.
wikipedia.se
Det finns sina fördela med att mura hus med lecablock istället för trästomme. En av fördelarna är att luften är innesluten i varje lecakula som ger alla blocken isolerade egenskaper. Det finns även fler verktyg som fungerar bättre till lecablocken.
Det finns vissa nackdelar med att bygga med lecablock en av de är, att det går åt mycket energi när man ska framställa lecablocken.
ekobyggportalen.se
De är lätta att tillverka och det finns mycker av de.
Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?
Det isolerar bättre och det ser även finare ut.
Uppdelning av färger NO labb
Uppdelning av färger
Uppgift: Vilka färger finns det i blad?
Syfte: Lära sig kromatografi och vilka färger som finns i blad.
Hypotes: Jag tror att det finns någon färg till i bladet och inte bara grönt. Bladen har som nerver och de finns ibland inuti bladet och dom kanske är en annan färg t.ex vitt eller gult.
Material:
- mortel
- blad
- aceton
- bägare
- sax
- filtrerpapper
- tuchpennor
- vatten
Utförande:
Blad
Vi började att hämta alla sakerna som vi behövde. Sen la vi ner blad och accetonsprit i en skål och krossade balden med en mortel. Efter vi hade blandat blandningen satte vi i filtret i glaset och sen fick det stå där i 20 - 30 minuter.
Tuchpennor
Vi hämtade alla sakerna och ritade små prickar med tuchpennorna på ett filter. Sen la vi ner pappret i en bägare med vatten, men det var bara pappret som fick nudda vattnet och inte prickarna. Sen fick det stå så en stund.
Slutsats:
Färgpennorna
Det behövs ett lösningsmedlem som löser upp färgen när man använder kromatografi.
Små molekyl (färger) klättrar högt i pappret. Stora orkar inte så högt.
Resultat:
Tuchpennorna
De varnliga smetade ut sig på pappret i vattnet men de vattenfast gjorde inte det. Man kunde även se vilka olika färger pennorna och hur mycket det var av varje färg.
Blad
Bladens färger är gul, grön, vit och rödbrun.
Varför gör träd och buskar på det här viset?
När det gröna klorofyllet bryts ned på hösten blottas de gulfärgade karotenoider — näringsämnen — som redan finns i bladen.
Är det överallt så på jordklotet?
Alla träd tappar inte sina träd. Men varför vet jag inte.
Vad är och gör klorofyll? Var i växten finns det?
Klorofyll är det gröna i bladen. Det gör så att bladen blir gröna.
Tack vare klorofyll kan växterna utföra det vi kallar fotosyntes. Förklara fotosyntesen med ord och med kemisk formel. vad är fotosyntesens uppgift?
Bladet blockar upp solenergi och skapar druvsocker och syre. Vi andas ut koldioxid och det tar bladet.
onsdag 14 november 2012
fredag 9 november 2012
"Gud vad pinsamt"
Tema: Gud vad pinsamt
Jag vaknar tidigt av att jag har glömt att rulla ner rullgardinen. Solen skiner in genom glasrutan.
- Gud vad härligt med sommarlov, säger jag tyst för mig själv och kliver upp ur sängen.
Jag sätter på mig mina kläder och går ner för trappan in i köket. Jag öppnar kylskåpet och då ringer telefonen.
- Hej! Det är Frida, säger jag.
- Hej Frida! Det är Vilma, jag undrar ifall du vill hänga med till Källbybadet med mig idag?
- Ja gärna, jag ska bara fråga mamma ifall det går.
Mamma säger ja och hon erbjuder sig att köra mig till badet. Vi bestämmer att vi ska träffas klockan 11.
- Vilma det gick bra, jag kommer bort till badet vid 11 tiden! Vi ses där, hejdå!
- Ja det säger vi, hejdå!
Badväskan ligger redan packad i hallen eftersom jag hade varit på Lomma strand igår.
Klockan närmar sig 11. Jag går ut och sätter mig i bilen.
När jag kommer fram till badet kramar jag om min bästis Vilma och vi går in på badet tillsammans. Vi byter om i omklädningsrummet till våra badkläder. Jag tänker hur roligt det ska bli att bada.Jag går ut från omklädningsrummet och vi går tillsammans bort till den stora poolen.
Vi hoppar från kanten, vi simmar, dyker och mycket mer.
Vi hoppar från kanten, vi simmar, dyker och mycket mer.
När jag har badat ett bra tag så går jag upp från poolen för att jag fryser.
- Vilma! Jag går upp och byter om, stannar du kvar i poolen eller hänger du med upp? frågar jag.
- Jag badar en stund till, men du kan komma ner hit när du är klar.
Handduken ligger på gräset den minsta poolen. Jag springer bort till handduken och går upp mot omklädningsrummen.
Duscharna är varma och sköna och jag tror jag står i duschen en halv timme minst. När jag har tagit på mig mina kläder och packat ihop väskan springer jag ner till poolen där min kompis är.
- Jag är klar nu, ska du bada länge till?
- Kanske en kvart eller så, svarar Vilma. Men kan inte du kasta i de simglasögonen som ligger på min handduk till mig?
- Okej det kan jag göra.
Jag kollar efter Vilmas handduk och när jag ser de springer jag bort till handduken. Sen tar jag simglasögonen och går bort till poolen där hon simmar runt som en fisk.
- Kasta i glasögonen då! ropar hon till mig.
Jag ställer mig på kanten av poolen och kastar i simglasögonen. Jag känner hur jag plötsligt lämnar marken och jag hör ett plums.
- Åh nej, jag har råkat ramla i poolen med kläderna på, Gud vad ska jag göra? tänker jag.
Jag känner efter kanten på poolen och hittar kanten. Men vad ska jag göra? Jag kravlar mig upp från poolen och jag ser hur alla stirrar på mig.
Vilma skrattar så hon håller på att dö, men jag tycker inte det är så roligt.
- Varför kan jag inte bara försvinna nu? tänker jag.
Jag skyndar mig upp till omklädningsrummet. Sen virar jag en handduk runt min kropp och tar på mig min bikini.
När jag går ut ur omklädningsrummet ser jag blickarna och min kompis som fortfarande står där och skrattar.
Nu i efterhand kan jag skratta åt händelsen men jag minns hur pinsamt det var, alla blickarna, allt.
Av: Clara Havinder
2012-11-09
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)