Ludwig van Beethoven
Den 16 december 1770 föddes Ludwig Van Beethoven i Bonn i Kurfurstendömet som var en del av Tyskland. Ludwig Van Beethoven var född i en musikalisk familj. Hans farfar, Ludwig Van Beethoven, var också musiker. På 1730-talet var hans farfar bassångare på Kurfurstendömet Kölns hov. Redan i början av 1700-talet började alltså familjen Beethovens musicerande. Beethoven levde under framförallt Wien Klassicismen men även under romantiken, man kan säga att han hade ett ben i varje epok. Beethovens pappa var även han musiker och var Ludwigs första musiklärare. Eftersom han vara musikintresserad och dessutom väldigt duktig så dröjde det inte länge innan Beethoven också blev intresserad och mycket duktig. Beethovens första riktiga musiklärare heter Christian Gottlob Neefe och var hovorganist i Bonn. Beethoven fungerade både som elev hos Neefe men också som assistent. År 1783 blev Beethoven antagen som cembalist i hovkapellet. Beethoven bosatte sig i Wien under 1780-talet för att studera. Han studerade kontrapunkt och komposition. Beethoven var en mycket begåvad man och han hade många bra kontakter vilket gjorde att han fick många framgångar. 1795 började han publicera sina första flertydiga kompositioner. Tidigare hade de flesta känt igen Beethoven som en pianist men nu tyckte alltfler att han även var en kompositör för symfonier. Ludwig Van Beethoven började märka i början av 1800-talet att han började höra sämre. Hans problem blev bara större och större och 1818 var Beethoven inprincip helt döv på båda öronen. Beethoven skrev ett testamente till sina två bröder som heter Heiligenstadttestamentet. I detta testamente skriver Beethoven bland annat att han tänkte begå självmord på grund av sin hörselskada. På grund av hans hörselskada började han lägga ner piano spelandet och började komponera allt med symfonier och musikstycken. Beethoven var inte duktig på mycket utanför musikens värld men han var väldigt insatt i att människor skulle ha samma värdighet och samma förutsättningar under framförallt romantiken, då det var mycket krig och revolutioner. Under Beethoven livstid friade han till ett flertal kvinnor men det var ingen som föll för Beethoven och tacka ja till ett giftemål. Den 26 mars 1827 avled Ludvig Van Beethoven. Man misstänker att det var hans läkare som gjorde så han tog genom att förgifta honom med bly. Men det vet man inte säkert, andra misstankar är att han dog av syfilis. Han ligger begraven på Zentralfriedhof i Wien, Österrike.
Politik och krig
Beethoven hade under en längre tid haft ett understöd från Bonn, alltså fått pengar av Bonn för att kunna skapa musik. Men det var politiska oroligheter under 1790-talet i Bonn vilket gjorde så att avtalet upphörde. Beethoven fick då gå tillbaka till att vara pianolärare till elever, på det sättet försörjde han sig. Jag tror att Beethoven blev väldigt påverkad av de politiska oroligheterna, framförallt hans musik eftersom den troligen stannade upp när han inte fick något bidrag från Bonn längre. Men det här är inte sista gången som Beethoven blir påverkad av politik. Napoleonkrigen pågick i flera år och påverkade tusentals människor bland annat Beethoven. Under Napoleonkrigen var Beethoven bosatt i Wien. 1809 ockuperades Wien av fransmännen men Beethoven fick pengar av ärkehertigen för att stanna i Wien. Detta påverkade kanske inte Beethovens musik speciellt mycket men människorna runt omkring honom blev påverkade.
Olika verk
Beethoven har skrivit många olika kompositioner under sin tid men de två mest kända är nog Ödessymfonin (symfoni nummer fem) och Für Elise. Under sina första år skrev Beethoven väldigt mycket pianostycken och stråkkvartetter. Det var mer i slutet av klassicismen och början av romantiken som Beethoven började skriva allt mer kompositioner med flera toner och symfonier. Några exempel på symfonier och kompositioner som Beethoven har skapat är alla nio symfonier som han har gjort. Den sista symfonin ha gjorde, den nionde, började han gråta under. Beethoven var totalt döv under denna symfoni och när han framförde den 1823 så började han alltså gråta. När orkestern hade spelat färdigt vände han vände sig om när publiken applåderade och började gråta för att han både kände sig lycklig för att de gillade honom men också för att han kände sig oerhört ledsen pågrund av att han faktiskt var helt döv på båda öronen. Andra verk som han har gjort är Månskenssonaten, Kejsarkonserten, Rasumovskij och Violinkonsert i D-dur.
Klassicism
Under klassicismen, även kallat Wien klassicism levde några av våra mest berömda kompositörer, Mozart och Beethoven. Klassicismen pågick i ungefär 70 år, man brukar säga från 1750 - 1820. Det var en stämma, melodistämma som gällde under klassicismen. De andra stämmorna spelade man väldigt harmoniskt. Det hade inte funnits några symfonier innan klassicismen men nu uppkom de. En symfoni är när en orkester spelar, oftast fyra olika satser som i t.ex Ödessymfonin och Für Elise som är två verk som Beethoven har skapat. Melodierna under klassicismen skilde sig en hel del från tidigare epok (barock), melodierna var nu symmetriska och passade ihop mycket bättre. Något intressant som faktiskt tillkom under klassicismen var att folk kunde börja nynna på låtar och känna igen de. Förut hade det varit så många olika melodier i en låt så att man kände inte igen låtarna på samma sätt som under klassicismen. Sakral musik var något som man höll på med under klassicismens tid. Sakral musik är kyrklig musik, alltså i de kristna kyrkorna. Men under klassicismen ändrades detta mycket för att musiken började handla mer om kultur och underhållning. Symfonier blev väldigt populära under klassicismen med framförallt stråkkvartetter. En stråkkvartett består av två violiner, en viola och en cello.
Romantiken
Romantiken är den epok som kom efter epoken klassicism. Det är även denna epok som man brukar säga att Ludwig Van Beethoven uppfann. Romantiken är en epok som finns både inom musiken men också litteraturens värld. Romantiken i litteraturens värld startade dock redan i slutet av 1700-talet. Man brukar kalla romantiken för externernas tid. Mycket av det klassiska fina försvann och musiken fick en större kontrast. Kompositörerna började experimentera en hel del med musikens melodier, dynamik och rytm. Det var mycket olika känslor i musiken som skrevs. En kompositör kunde börja låten med ett sorgset dur och i nästa stycke spela ett glatt stycke. Kompositören speglade ofta sin musik med sina egna liv. Även fast klassicismen hade testat gränserna när det gäller rytm så var det inget mot vad man gjorde under romantiken. Man höjde tempot i många låtar, man testade verkligen gränserna med andra ord. Romantikens melodier liknade inte klassicismens. De var nu ofta långa melodier och kunde helt plötsligt byta oktav. En oktav är oktav skalan på t.ex ett piano. Alltså C-D-E-F-G-A-B är en oktav. Du flyttar alltså till en annan tonhöjd. En likhet som romantiken har med klassicismen är att homofonin dominerade i båda epokerna. Symfonier var fortfarande något som var väldigt populärt under romantiken.
Det finns alltså både likheter och skillnader mellan de två epokerna. Beethoven hade som sagt ett ben i varje epok vilket gjorde att de kanske inte skiljer sig så mycket ifrån varandra. Man kan säga så här. Under romantiken vågade man ta ut på svängarna med än under klassicismen. Du vågade experimentera med nya saker vilket du inte hade vågat på samma sätt som tidigare.
Für Elise
Ett av Beethovens mest kända verk som många känner till är Für Elise. Det är ett pianostycke alltså spelar de piano i musikstycket. Pianostycket skrev Beethoven under Wien klassicismen. Man tror att Für Elise är skriven runt år 1810. Detta pianostycke är skrivet i en musikform som heter rondo form. Rondo har vi i Sverige tagit från franskans ord rondeau som betyder att något går runt. Med rondo form menar man alltså att kompositören upprepar samma sak om och om igen. Ifall man lyssnar på Für Elise kan man höra en tydlig ABACA - form. Med det menar jag att låten är först skriven i en A-del. Då är musiken lite mer sorgsen och lugn, musiken övergår sedan till B-delen som är snabb och glad. Sedan är det en A-del igen, man upprepar alltså det man spelade från början. Beethoven spelar sedan ett stycke som är mer argt och dramatiskt (C-delen). Han avslutar med att spela om A - delen ytterligare en gång och sedan avslutas pianostycket. Pianostycket har många kännetecken till romantiken eftersom den har mycket olika känslor, ibland glad, ibland sorglig. Men den är skriven under klassicismens tid, men inte långt ifrån romantiken. Kanske började redan romantiken börja 1810 men bara lite svagt.
Ödessymfonin
Ödessymfonin, även kallad den femte symfonin är skriven på tidigt 1800-tal av Beethoven. Man brukar säga att romantiken började under 1800-talet men ödessymfonin tillhör faktiskt klassicismen. Ludwig Van Beethoven skrev symfonin under tre år, 1804 - 1807. Beethoven är mitt i sin karriär och är verkligen på topp när han skriver Ödessymfonin. Beethoven var nästan helt döv när han skrev Ödessymfonin. Beethoven sa en gång till sin kompis att de första tonerna på symfonin är ödet som knackar på dörren. Det var så namnet uppstod, Ödessymfonin. Ödessymfonin brukar beskrivas som kraftfull och känslomässig. Denna symfoni är skriven i sonat form. Vilket är lite annorlunda ifall man jämför med Für Elise som är skriven i rondo form. När något är skrivet i sonat form är det skrivet som en ABA - del. Men A och B betyder inte samma sak i sonat form och i rondo form. Kompositören börjar att presentera ett tema och ett sidotema som spelas två gånger (A-delen). Sedan spelas B-delen och då bearbetar kompositören sina tema. När kompositören bearbetar temat, i det här fallet Beethoven så spelar man stycket lite annorlunda. En del kompositörer spelade stycket från dur till moll. Sedan gå stycket in i A-delen igen, man spelar alltså om det man spelade från början. Ödessymfonin är indelad i fyra delar, Allegro con brio, Andante con Moto, Scherzo Allegro och den fjärde heter Allegro. Symfonin har ungefär samma instrument genom alla delar. Men den fjärde delen skiljer sig lite från de andra. Symfonin innehåller två flöjter, två klarinetter, två oboer, två fagotter, två horn, två trumpeter, tre tromboner (endast fjärde delen), en piccolo (endast i fjärde delen), en kontra eller dubbel fagott (endast fjärde delen) och en timpani (endast fjärde delen). En timpani är en sorts trumma som ofta används i symfonier. Symfonien innehåller även ett par stränginstrument. Det kan man höra tydligt i alla fyra delar. Ifall man lyssnar på öppningen av symfonin, Allegro con brio, hör man tydligt att Beethoven vill att nu ska man lyssna. Han har en väldigt stark och tydlig öppning.
Källor:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ludwig-van-beethoven
http://sv.metapedia.org/wiki/Symfoni_nr:5_(Beethoven)
